Svensk socialdemokratisk skolpolitik har i dagarna fått chansen att förnyas med hjälp av en finsk lektion. Som bekant så anses Finland utifrån PISA och Timms undersökningar vara världens bästa skola idag.
Finland, ligger högst i mätningarna. Lågt ligger de anglosaxiska industriländerna. Sverige halkar alltmer efter.
"Finnish Lessons" är titeln på den bok som matteläraren och skolborgarrådet i finska utbildningsdepartementet Pasi Sahlberg skrivit om det finska skolundret. Hans mål har varit att försöka beskriva vad världen kan lära sig av den finska skolutvecklingen från sjuttiotalet till nuvarande topp.
Den finska och svenska skolan tog samma väg läroplansmässigt men några olikheter förekom. Svenska skolan kommersialiserades och det blev "en kaotisk mångfald av skolor som var och en måste arbeta för att locka till sig elever. Det blev lättare att göra i välbärgade områden än i fattiga", som Sven Erik Liedman skriver i DN.
Den andra stora skillnaden var att i Finland satsade man helhjärtat på lärarna som skulle genomföra reformen. Det vidtog en stor utbildningssatsning i den nya läroplanen samt i samarbetsfunktionerna i skolan. Betyg kom inte förrän i sista klass däremot omdömen. Några centrala prov eller kontroller var det inte heller tal om.
Pasi Sahlberg skriver: "Denna praktik ger lärarna möjligheten att fokusera på lärandet i stället för att oroas utav ständiga test och rankning mellan skolorna."
Lärarna uppmuntrades också till fortbildning med målet att alla skulle vara magisterkompetenta i pedagogik för att vara behöriga. Skolledningarna tillsattes på pedagogiska meriter och har oftast egna lektioner. Man fastslog fyra strategiska principer:
1. Garantera jämlika möjligheter för god offentlig utbildning. Vilket innebar ett starkt stöd under speciellt de tidiga skolåren till alla som av olika anledningar inte på något område klarade sig lika bra som kamraterna. Assistenter, hjälplärare, kuratorer, studie och yrkesvägledare blev medhjälpare till de välutbildade lärarna.
2. Stärkande av professionalismen och förtroende för lärarna. Läraryrkets status kom upp i paritet med läkare, jurister, arkitekter med flera.
3. Styrning av förändringen i lärandet genom riktad information om skolprocessen och smart bedömningsprocess.
4. Underlättandet av nätverksbaserad skolutvecklingssamarbete mellan skolor. Samarbete med ett näringsliv med Nokia i spetsen som klart deklarerade att man ville se anställda med ambition, kreativ förmåga och samarbetsförmåga före mekaniska faktakunskaper.
Sahlberg skriver också " Finland har bibehållit immuniteten mot marknadsbaserade skolreformer. I stället har så har utbildningssektorns utveckling blivit byggd på värderingar grundade i rättvis fördelning av resurserna i stället för konkurens och val.
Finsk skolpolitik står på en stabil grund av lust och disciplin i lärandet som skapar en miljö i skolan som gör att varje utbildningsplats för att bli lärare i Finland söks av tio elever. Vi får hoppas att många socialdemokratiska och andra skolpolitiker läser Sahlbergs bok.