Elektronikföretaget Mikromakarna med 36 anställda i Pajala fick nya ägare i början av december. Vad ägarbytet kommer att innebära på lång sikt är svårt att säga.
Men vi får hoppas att det stärker data- och elektronikverksamheten i Pajala. Den spelar en central roll i det lokala samhällslivet.
Det talas mycket om gruvan i Kaunisvaara och dess betydelse för Pajala. Men utvecklingen inom data och elektronik är också en lokal framgångssaga.
I slutet av 1970-talet födde driftiga entreprenörer och eldsjälar idéerna om att utveckla företagsamhet kring data och elektronik i Pajala.
Många framställde det som en galen idé utan verklighetsförankring. Men i dag sysselsätter data- och elektronikbranschen ungefär 130 årsarbetare i centrala Pajala.
För att göra en jämförelse: 130 jobb i lilla Pajala motsvarar ungefär 1 600 arbetstillfällen i Luleå kommun.
Därför är det ingen överdrift att beskriva data och elektronik som en basnäring för kommunen.
Flaggskeppet är Mikromakarna som funnits i Pajala sedan 1987.
Mikromakarna är ett fint exempel på att det går att utveckla konkurrenskraftiga framtidsföretag även i norrländska glesbygd. Men det är även ett exempel på lyckad lokal näringspolitik.
2004 var Mikromakarna nära konkurs. Pajala kommun ställde dock upp med ett borgenslån för att rädda företaget ur den akuta krisen.
2007 var lånet återbetalt till kommunen. Samtidigt betalade Mikromakarna tillbaka en tidigare eftergiven hyresskuld.
För kommunen var lånet en lyckad investering. Jobb och skatteintäkter räddades.
På den borgerliga kanten pekar man ofta finger åt kommuner som engagerar sig på det här sättet i näringspolitiken.
"Politiker ska hålla fingrarna borta. Marknaden ska sköta sig själv", enligt de marknadsliberala doktrinerna.
Exemplet Mikromakarna visar emellertid vikten av en aktiv lokal näringspolitik.
Pajala kommun byggde en bro genom krisåren och räddade en viktig lokal verksamhet.