"Jag har gråtit. Ja, jag har bölat som ett barn. Jag har traskat varv efter varv runt lägenheten som en rastlös hund. För det finns ingenting annat att göra. Det svek som Alliansen visat de allra svagaste lämnar mig alldeles uppgiven och oförstående."
Bloggen Klamydiabrevet av Emmeli Holmqvist lyfte frågan om utförsäkringar valrörelsens slutskede. Hennes mamma Annika är bara en av många tusen som drabbats av regeringens hårda och fyrkantiga sjukförsäkringsregler. Nätet och media svämmar över av personliga berättelser om man bara orkar läsa.
Som ny vice gruppledare för S i Socialförsäkringsutskottet är sjukförsäkringen numera min vardag tillsammans med frågor som pensioner, barn- och familjepolitik samt migrationspolitik. Starkt ideologiska frågor, inte minst eftersom de handlar om hur vi gemensamt stödjer varandra när någon inte deltar i arbetslivet på grund av sjukdom, föräldraskap eller ålder.
Försämringarna i sjukförsäkringen har upprört mig - det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige att lämna svårt sjuka utan ekonomisk trygghet.
Jag arbetar därför för att förändra socialförsäkringarna så fler ska få bättre stöd vid sjukdom och större möjlighet att återkomma i arbete om så är möjligt.
Det är inte några andra klassens människor som drabbas av den omänskliga sjukförsäkringen. Det kan vara du eller jag som blir sjuka eller råkar ut för en olycka, och då förändras livet.
Från 1000-tals önskningar och drömmar, om futtiga vardagsbekymmer eller yrkeskarriärer, kvarstår egentligen bara en önskan, nämligen att bli frisk. Denna enda önskan brottas med en desperat vädjan om att få stöd under sin sjukperiod, om att få rehabilitering och habilitering i stället för prövning mot hela arbetsmarknaden, om att inte behöva gå från hus och hem bara för att man drabbas av sjukdom.
Så här kan det inte fortsätta. Det tydliga systemfel som drabbar enskilda människor, vare sig det handlar om unga svårt handikappade som hänvisas till socialbidrag eller ytterligare kanske 40 000 som riskerar att utförsäkras, måste rättas till. Det är bråttom.
Ändå avslutades riksdagsåret 2010 med att borgarna och SD röstade ner våra rödgröna konkreta förslag till ändringar för en mer rättvis och rättssäker sjukförsäkring. Jag begär inte att borgarna ska ompröva allt.
Men det finns också lägen i livet då man måste erkänna att allt inte blev rätt, och ha modet och ansvaret att rätta till det som blev fel. Gör om och gör rätt!