Redan i den första regeringsförkla-ringen efter valet 2010 deklarerade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att han vill höja pensionsåldern.
Därför kom gårdagens DN-intervju med statsministern inte som en överraskning.
Vi måste arbeta mer för att ha råd med välfärden, lyder stridsropet. Andra pekar på att medellivslängden har ökat kraftigt och att fler kan arbeta längre.
Det är inga oviktiga argument.
När den allmänna folkpensionen infördes 1913 beslöt man att pensionsåldern skulle vara 67 år. Då var medellivslängden för kvinnor 58 år och för män 56 år.
Nu lever män i snitt 79 år och kvinnor 83 år. Följaktligen ökar pressen på pensionssystemet, liksom på sjukvården och äldreomsorgen.
Men, märk väl, den verkliga pensionsåldern är inte 65 eller 67 år. Många yrkesgrupper slits ut i förtid. Förstörda ryggar, slitna leder och andra arbetsskador gör att många slås ut från arbetslivet.
Gamla Arbetslivsinstitutet (nedlagt av den borgerliga regeringen 2007) visade i en rapport att det skiljer 10,8 år i verklig pensionsålder mellan bästa och sämsta yrke för kvinnor och 8,5 år för män.
Därför bör vi ha en generaldebatt om hur vi kan göra det möjligt för fler att arbeta längre innan vi börjar snacka om en generell höjning av pensionsåldern.
De som av olika skäl inte kan arbeta till 65 år ska inte straffas med en tillvaro som fattigpensionärer.
En modell som kan vara värd att testa är den gamla formen av deltidspension, som försvann någon gång under 1990-talets krisår.
Den gjorde att äldre kunde trappa ned i värdiga former, samtidigt som yngre fick in en fot på arbetsmarknaden.
På sin kongress 2006 visade Handelsanställdas förbund hur det skulle kunna gå till.
Handels föreslår återinförd deltidspension för dem som är mellan 60 och 64 år. Den som tar deltidspension ersätts sedan genom att det berörda företaget tillsvidareanställer en person i åldern 18-24 år.
Den som deltidspensioneras skulle på sin kvarvarande arbetstid samtidigt fungera som mentor och stöd för den nyanställde.
Den som är sliten efter ett långt och hårt arbetsliv får chansen att ta det litet lugnare på ålderns höst. De yngre får jobb och en bra introduktion i arbetslivet.
Visst, deltidspensionering kostar.
Men det innebär samtidigt besparingar i a-kassan, när ungdomar får jobb, liksom i sjukförsäkringssystemet, när äldre arbetskraft ges en lugnare tillvaro och slipper slita ut sig på jobbet.