En nollvision för arbetslivet

Politik2012-08-06 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Under måndagen arrangerar fackförbundet IF Metall en arbetsmiljödag på Noliamässan i Piteå.

Förutom förbundets egna representanter medverkar bland andra Gustaf Seppelin Solli, 20, som skadades svårt vid en arbetsplatsolycka i Luleå 1 november 2011. Vid samma olycka dödades en av Gustaf Seppelins arbetskamrater, 24 år ung.

Tyvärr är sådana allvarliga olyckor inte ovanliga. Arbetsmiljöverkets statistik är ingen rolig läsning.

Utvecklingen går åt fel håll. Antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång ökade både 2010 och 2011.

2010 dödades 54 personer på jobbet. 2011 ökade dödstalet till 57 personer. I genomsnitt dödas mer än en människa på arbetet varje vecka.

I trafikpolitiken finns sedan länge en nollvision. Satsningar på trafiksäkerheten (mitträcken, fler utandningsprov, sänkta hastighetsgränser i tätorter m m) har också gett resultat.

Antalets dödsolyckor i trafiken har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet.

Även arbetslivet skulle behöva en nollvision. Målet måste vara klart. Ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt när de går till jobbet.

Regering och riksdag måste peka med hela handen och ge arbetslivspolitiken en högre prioritet.

Arbetslivspolitiken har tyvärr gått på sparlåga under en följd av år. Arbetsmiljöverket, som sköter yrkesinspektionen, har hårdbantats.

Arbetslivsinstitutet, som bedrev forskning om villkoren i arbetslivet, har lagts ned. De statliga anslagen till utbildning av skyddsombud har minskat.

Nu är det hög tid att lägga om kursen. Det ökade antalet allvarliga olyckor under 2010 och 2011 visar att det krävs nytänkande.

Det är dags att rusta upp arbetslivspolitiken och sätta press på alla arbetsgivare som slarvar med arbetsmiljön.