Malmfältens folkhögskola i Kiruna invigdes 1960. Men diskussionerna om att etablera en folkhögskola i regionen började långt tidigare. Under 1950-talet pågick en hård dragkamp om lokaliseringen mellan olika orter i Malmfälten.
Till sist placerades skolan i ett vackert läge vid foten av berget Luossavaara, cirka tio minuters promenad från centrum i Kiruna.
Därefter har skolan varit ett viktigt lärcentrum för arbetarrörelsen i norra Sverige.
På 1970- och 1980-talen arrangerades massor av fackliga kurser om MBL, LAS och dåtidens nya arbetsmarknadslagar.
Under Siwert Nordwalls och Harald Ericssons tid som rektorer blev skolan ett nav i samarbetet på Nordkalotten och i Barentsregionen.
Jag har själv hört förre norske utrikesministern Torvald Stoltenberg (pappa till dagens norske statsminister) hålla ett inspirerande tal om Barentssamarbetet i skolans aula.
Nu har en ny tideräkning inletts. Sedan 1 januari 2011 är det förra kommunalrådet Kenneth Stålnacke som håller i pekpinnen.
När jag träffar honom över en lunch i skolans fina matsal är han fylld av idéer för att utveckla folkhögskolan på nya områden. Men redan i dag bedriver skolan en omfattande verksamhet.
Skolan har cirka 30 anställda och omsätter 18 miljoner kronor per år. Ungefär 700 elever passerar genom skolan varje år. Det handlar om både kortare och längre utbildningar.
Stålnacke ger några exempel.
"Cirka 25 elever, som saknar betyg från grund- eller gymnasieskolan, läser på den allmänna kursen. På en annan allmän kurs får en grupp med cirka 15 invandrare chansen att läsa samhällskunskap, datorkunskap, geografi och andra ämnen. På utbildningen ´Svenska för invandrare´ finns omkring 50 deltagare. Vi har dessutom en grupp på tio personer som är analfabeter. Det är fantastiskt att se när de knäcker koden och lär sig läsa", berättar han.
Folkhögskolan har också en stor grupp av seniorer, cirka 100 elever, som regelbundet deltar i utbildningar vid skolan.
"De är själva sinnebilden av det livslånga lärandet. Vi lär och utvecklar oss hela livet. De äldre lär sig bland annat datorer, engelska och litteraturhistoria. Samtidigt är det en socialt viktig verksamhet. Vi prioriterar denna grupp högt", berättar han.
Men folkhögskolan bedriver inte bara utbildningar. Den har också ett särskilt bolag för logi- och konferensverksamhet. Skolans bolag tillhandahåller hotellrum, lägenheter och toppmoderna konferenslokaler.
"Det enda skälet till att vi har bolaget är att det ska vara med och finansiera folkbildningen. Det ger ett överskott som gör att vi kan utveckla verksamheten för invandrare, seniorer och andra grupper", säger Stålnacke.
Stålnacke framhåller att folkhögskolan har ett stort samhällsekonomiskt värde. Den tillför mervärden för hela Kiruna.
"Vårt mål är folkbildning i Malmfälten. Men vi sysselsätter och utbildar många människor, vilket ger positiva bieffekter för hela samhället", säger han.
Just nu arbetar Stålnacke och folkhögskolan, tillsammans med Kiruna kommun, för att utveckla ett samarbetsprojekt i Makunduchi på den afrikanska önationen Zanzibar.
"Vi siktar på att starta en ettårig volontärsutbildning med 15 platser nästa höst. De som genomgår utbildningen ska sedan fungera som lärare och mentorer för kvinnor i Zanzibar. Tanken är att lyfta kvinnorna i det afrikanska samhället genom utbildning", berättar Stålnacke.
"Det är i grunden ett utbildningsprojekt. Men det kan också ge ett större utbyte för företag i Kiruna. Zanzibar har en befolkning på ungefär 1,3 miljoner invånare", framhåller Stålnacke.
Stålnacke har även andra idéer. Han vill gärna starta en allmän kurs med bergarbetarinriktning.
"LKAB har ett stort behov av att rekrytera folk", berättar Stålnacke som hoppas att gruvbolaget ska haka på idén.
En annan tanke är att dra i gång turismsportlinjen, som fanns vid folkhögskolan en gång i tiden.
"Det behövs en bättre kompetensförsörjning inom besöksnäringen, till exempel utbildning av bergsguider eller pistörer", säger han.
Ibland beskrivs folkhögskolorna och folkbildningen som kvarlevor från ett gammalt samhälle. Men efter ett par timmar med Stålnacke känner jag motsatsen.
Malmfältens folkhögskola och andra folkhögskolor spelar en roll även i det moderna Sverige.
Alla utbildningsbehov tillgodoses inte av högskolor och universitet.