Under tisdagen inledde Kommunalarbetareförbundet sin kongress i Älvsjö – och det är ingen överraskning att välfärdssektorn står i fokus för de 188 kongressombuden.
I förra veckan kom SKL (Sveriges kommuner och landsting) med en larmrapport som visar att det är tuffare tider för landets kommuner.
69 av landets 290 kommuner gick med underskott under 2018. Det är var fjärde kommun som inte får ekonomin att gå ihop, det största antalet sedan 2008.
Samtidigt gick var tredje region – 6 av 20 regioner – med underskott.
Bland orsakerna finns en vikande konjunktur och kraftigt stigande kostnader för framför allt äldreomsorgen.
”Vi har ett högt tryck från en ökande befolkning. Antalet personer över 80 år räknas öka med 47 procent de närmaste tio åren, vi kommer också att ha en snabb ökning av barn och unga samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder ökar långsamt med bara fem procent”, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog till SVT.
Det innebär att det kommer att krävas betydande tillskott – antingen i form av kraftigt höjda statsbidrag eller stora skattehöjningar – för att klara vård, skolor och omsorg.
Enligt LO:s ekonomer behövs 30 miljarder kr om året under mandatperioden till välfärden, främst för äldreomsorgen, enbart för att behålla nuvarande nivåer och kvalitet. Vill man även förbättra löner, arbetsvillkor och standard i verksamheten krävs ytterligare sex miljarder kr per år.
Det är en stor summa, men demografin ger ett obönhörligt besked.
Fler åldringar innebär större behov av sjukvård, hemtjänst, äldreboenden och kvalificerad personal.
SKL räknar med att det behöver nyanställas hela 11.300 undersköterskor och vårdbiträden varje år till och med 2026, samtidigt som pensionsavgångarna är mycket stora.
Det är även skälet till att LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson uppmanar partierna bakom Januariavtalet – S, C, L och MP – att bilda en välfärdspakt.
I Januariavtalet enades kvartetten om att tillskjuta 20 miljarder kronor extra till vård, skolor och omsorg under mandatperioden. Siffrorna från SKL, LO och andra visar emellertid att det behövs betydligt större förstärkningar än så.
Visst, det går att höja kommunalskatten i en del lågskattekommuner. Men för de flesta kommuner är det inget tillrådligt alternativ. Höjningar av kommunalskatten slår extra hårt mot folk med små inkomster – och dessutom allra hårdast i kommuner med svag skattekraft och många låginkomsttagare.
Det skiljer nästan sex kronor per intjänad hundralapp mellan Dorotea (35,15) och Österåker (29,18) – och det beror inte på att Doroteaborna unnar sig en bättre välfärd. Tvärtom tvingas Dorotea och många andra glesbygdskommuner ha en hög kommunalskatt för att klara den grundläggande servicen
Det borde föranleda viss eftertanke hos S, C, L och MP inför arbetet med höstbudgeten.
De behöver göra något rejält för välfärden redan 1 januari 2020. Vård, skolor och omsorg måste gå före stora skattesänkningar.