Ett annat Sverige i Olle Westlings tal
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Under senare tid har det varit mycket fokus på det som ändrats under de gångna 20 åren. De rikaste har otvetydigt blivit rikare, medan de fattiga blivit fattigare. Segregationen har ökat. Kungens tre barn började alla i en kommunal skola. I dagens samhällsklimat är det inte längre en självklarhet.
En annan förändring är medialiseringen och förytligandet av samhällsdebatten. Idag kan många tänja på alla möjliga gränser för att få uppmärksamhet. Allt fler slåss om en plats i offentligheten.
Att bli känd, var för ett tjugotal år sedan, inte något man öppet kunde stå efter det. Nu är det inte konstigt att ha det som främsta ambition.
I Olle Westlings tal var det ett annat Sverige som trädde fram. Ett Sverige som uppenbart finns här, trots att det ibland glöms bort. Victoria var uppskattad av dem trots att hon var kronprinsessa, inte tack vare.
Fram lyftes den gemensamma lingonplockningen, där man fick en bild av hur makarna Westling nästan tyckte att det var pinsamt med uppmärksamheten kring hennes närvaro.
Westlings förhållningssätt i övrigt har präglats av samma sak. De uppvisar en uppenbar ovilja att spela med i cirkusen kring bröllopet. Denna ovilja grundar sig uppenbart inte på att de har svårt att uttrycka sig. Det framgick tydligt av det välformulerade och säkert framförda talet.
De verkar däremot stadigt och stabilt stå utanför de kretsar som imponeras och fångas av den aura som omger ett kungahus.
Talet var vidare präglat, inte av traditionella konventioner, utan av att Daniel var deras son som gjorts egna val och brottats med egna problem. Olle Westling ville uppenbart inte lyfta sin son till något mer än just det han var. En vanlig kille från Ockelbo som blivit kär i en mycket ovanlig tjej.
Det fanns ingen vilja att spela med i en upphöjelse av deras son, till något han inte är.
Familjen Westling tillhör den etablerade medelklassen i Ockelbo. Men uppenbart inte det tidiga 1900-talets medelklass, där borgerliga värderingar var legio och drömmen för många var att motta en medalj ur konungens hand. Den medelklass som Westlings är en del av är istället sprungen ur det socialdemokratiska samhällsbygget. En medelklass vars värderingar har genomgått en revolution under de senaste hundra åren.
Socialdemokratin är kanske just nu tillbakapressad. Men de värderingar som det socialdemokratiska samhällsbygget har skapat är livs levande, och röner respekt långt utanför socialdemokratiska kretsar. Kanske behöver monarkin anamma just denna typ av värderingar, för att inte bara bli en omskvallrad kuriositet.