Ernst Trygger (1857-1943) var en riktig högerman. Han var benhård motståndare till den allmänna och lika rösträtten.
I en riksdagsdebatt 16 april 1918 uttryckte Trygger, som då var ledare för förstakammarhögern, sitt ogillande med att kommunal makt skulle överföras till "jordbruksarbetare och annat löst folk".
Han hörde dessutom till dem som argumenterade mot dödsstraffets avskaffande.
Men inte nog med det. 1908 motionerade Ernst Trygger även om att införa prygelstraff.
Det är inte konstigt att Ernst Trygger aldrig blir omnämnd i högtidstalen på Moderaternas partistämmor.
Han representerade en gammaldags högerpolitik som Fredrik Reinfeldt helst inte vill bli förknippad med.
Men Trygger, som var statsminister en kort period 1923-24, är en del av det svenska högerpartiets historia.
I minibiografin "Trygger" (som ingår i Bonniers serie "Sveriges statsministrar under 100 år") tecknar MarieLouise Samuelsson ett porträtt av den gamle högerprofilen.
Hon beskriver en politiker som var "otidsenlig redan i sin samtid".
Men det finns detaljer som överraskar. Tryggers kortlivade regering var faktiskt den som la grunden till dagens public service-radio (SR).
Ernst Trygger visade också engagemang för kvinnors rätt till statliga tjänster.
Bland annat var han pådrivare för att juristen Elsa Eschelsson skulle få en professur. Men han gick bet på uppgiften.
Det skulle dröja ända till 1976 innan Anna Christensen blev Sveriges första kvinnliga juridikprofessor!
Det säger mycket om den tid och det samhälle som Ernst Trygger verkade i.
Han var en produkt av ett annat Sverige.