Ett bra högerprojekt
Även en blå politiker som Catharina Elmsäter-Svärd borde se värdet med Norrbotniabanan.
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Sven-Erik Bucht (S), Siv Holma (V), Krister Hammarbergh (M) och andra regionala företrädare argumenterade engagerat och kunnigt för Norrbotniabanan.
"Norrbotniabanan är inte bara en nationell eller regional fråga. Det är en viktig del av infrastrukturen i hela Barentsområdet", sa Bucht i sitt jungfrutal i riksdagen.
Nya infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M) upprepade sin företrädares besked om att Norrbotniabanan inte finns med i regeringens infrastrukturplan till 2021, men hon gav en liten men viktig öppning för etappen Piteå-Skellefteå.
"Trafikverket har fått i uppdrag att pröva förutsättningarna för medfinansiering av delsträckan Skellefteå-Piteå. Vi vill titta på det tillsammans med regionen", sa hon bland annat.
Det är bra att Elmsäter-Svärd inte stänger dörren.
Norrbotniabanan är ett framtids- och tillväxtprojekt som borde stödjas av alla regeringar, oavsett politisk färg.
Norrbotniabanan är inte bara ett skötebarn för röda och gröna politiker i norr.
Banverkets (nuvarande Trafikverkets) studie visar en ny norrländsk kustjärnväg är en lysande affär för svensk samhällsekonomi.
Byggs Norrbotniabanan får samhället tillbaka mellan 1,05-1,45 per satsad krona, enligt verkets beräkningar.
Utredningen är glasklar om fördelarna för näringslivet.
"Det är endast med en ny järnväg Umeå-Luleå, som kapacitetsproblemen för järnvägen kan elimineras. En ny järnväg eliminerar också restiderna längs kusten, vilket är förutsättningen för att skapa en attraktiv kollektivtrafik", skriver verket.
Vidare framhåller utredaren: "Transportkostnaderna för dagens godstrafik skulle kraftigt minska med en ny järnväg genom kortare avstånd och möjlighet att frakta mer på varje tåg. Det finns då möjlighet att föra över delar av den prognosticerade ökningen av lastbilstransporter till järnvägen."
Annorlunda uttryckt: Norrbotniabanan förenar närings- och miljöpolitiska mål.
Den ger lägre transportkostnader (och därmed ökad konkurrenskraft) för basindustrierna i norr. Samtidigt ger den möjlighet att styra över godstrafiken från väg till järnväg, vilket har stora miljöpolitiska fördelar.
De mest optimistiska prognoserna säger att koldioxidutsläppen kan minska med omkring 100 000 ton varje år.
Gång på gång har också företrädare för industrin längs Norrlandskusten talat sig varma för en ny järnväg.
Direktörer i SCA, Billerud, Boliden, SSAB Tunnplåt, Kappa Kraftliner och andra tunga industrier har uttalat sig för Norrbotniabanan.
Deras argument är inte okända i regeringskansliet. I en skrivelse till näringsdepartementet 11 november 2008 framhöll sex tunga näringslivsföreträdare behovet av bättre järnvägsförbindelser.
"Basindustrin och övrigt näringsliv behöver Norrbotniabanan för att stärka och utveckla vår konkurrenskraft", skrev de.
Därför borde även en blå infrastrukturminister, som Catharina Elmsäter-Svärd, se fördelarna med Norrbotniabanan.
Torsdagens interpellationsdebatt gav också visst hopp. Men som alltid är det resultaten - inte de goda avsikterna - som räknas i politiken.
Valåret 2014 kan vi alla utvärdera om det blev en byggstart för delsträckan Piteå-Skellefteå under den borgerliga regeringen och Elmsäter-Svärd.