Fattiga mammor i rikt Sverige

Akademikerförbundet SSR kräver en mammafattigdomskommission.

Störst andel biståndshushåll finns bland hushåll med en ensamstående kvinna med barn.  Av dessa hushåll fick 23 procent ekonomiskt bistånd (socialbidrag) någon gång under 2011, enligt Socialstyrelsens statistik.

Störst andel biståndshushåll finns bland hushåll med en ensamstående kvinna med barn. Av dessa hushåll fick 23 procent ekonomiskt bistånd (socialbidrag) någon gång under 2011, enligt Socialstyrelsens statistik.

Foto: Hasse Holmberg / SCANPIX

Politik2012-08-22 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Risken för barnfattigdom har mellan 2005 och 2010 ökat i 187 kommuner i landet, och minskat i 101, rapporterade radio-Ekot i slutet av juni. Siffrorna har tagits fram av Statistiska Centralbyrån.

Men det handlar inte bara om barnen. Problemet bottnar i att det finns föräldrar med små ekonomiska marginaler, för det mesta handlar det om ensamstående mammor.

Socialstyrelsens statistik om socialbidragen talar klartext. Störst andel biståndshushåll finns bland hushåll med en ensamstående kvinna med barn.

Av dessa hushåll fick 23 procent ekonomiskt bistånd någon gång under 2011. Av alla hushåll i Sverige fick 6 procent ekonomiskt bistånd.

Det fanns totalt 137 000 barn i de hushåll som fick ekonomiskt bistånd 2011, enligt Socialstyrelsen.

Under sommarens Almedalsvecka arrangerade Akademikerförbundet SSR ett seminarium om mammafattigdomen.

Fackförbundet vill sätta fokus på problemet och kräver nu även att socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) tillsätter en mammafattigdomskommission.

"Föräldraansvaret rår inte på strukturella problem såsom låga kvinnolöner, deltidsarbete och brister i socialförsäkringssystemen", säger Heike Erkers, ordförande för SSR, som organiserar landet socionomer, en yrkesgrupp som kommer i kontakt med ekonomiskt utsatta människor varje dag.

Det ska bli intressant att se vad Ulf Kristersson svarar SSR.

I ett P1-inslag 30 juli gjorde ministern barnfattigdomen till en fråga om pappor som checkat ut från sitt föräldraansvar. Det är förvisso ingen oväsentlig diskussion.

Det känns dock som en förenkling och ett utspel för att flytta fokus från regeringens egna neddragningar i arbetsmarknadspolitiken, a-kassan och sjukförsäkringen.

Det måste finnas ett bättre socialt skyddsnät för ensamstående föräldrar.

Även de som är långtidssjuka eller långtidsarbetslösa måste ha anständiga levnadsförhållanden.

Hela Sverige förlorar på den växande ojämlikheten. Barn- och mammafattigdomen påverkar alla.

Det blir ett sämre samhälle för oss alla när hundratusentals barn och ungdomar får en dålig start i livet.

Därför borde höstbudgeten, som ska läggas på riksdagens bord 20 september, innehålla en kraftfull satsning mot barn- och mammafattigdomen.

Sänkt bolagsskatt, som statsministern har aviserat, är ingen lösning för de grupper som lever på den ekonomiska marginalen och har svårt att få tillvaron att gå ihop.