Vi tar det från början. På ett möte hos Sveriges Kommuner och Landsting hutade moderaten Anders Borg åt arbetsgivarna i den offentliga sektorn: "Ni har varit för dåliga förhandlare."
Han hänvisade till en rapport från Konjunkturinstitutet som antyder att fler jobb skulle skapas om ingångslönerna var lägre i kommunerna. Eva Nordmark, ordföranden för SKTF som snart blir TCO-bas, kritiserade Anders Borg:
- Det vore bra om han engagerade sig mer i de viktiga frågorna, de strukturella löneskillnaderna och möjligheten för kommunerna att kunna rekrytera och attrahera de allra duktigaste unga, sa hon i SKTF-tidningen.
Den svenska vården och omsorgen står inför en enorm utmaning. Allt fler blir allt äldre och får ett allt större vårdbehov. Samtidigt vill allt färre jobba med vård och omsorg. Antalet sökande till gymnasiets omvårdnadsprogram minskar drastiskt.
Om vården och omsorgen ska lyckas locka ny personal måste arbetsvillkoren och lönerna bli bättre. I dag har ett vårdbiträde 16 070
kronor i ingångslön. Arbetsuppgifterna är tunga och risken för arbetsskador är stor. Många orkar inte jobba heltid. Men Anders Borg anser alltså att vårdbiträdena tjänar för mycket pengar?
Knappt hade stormen runt finansministerns kvinnofientliga uttalande lagt sig innan det var dags för nästa fight.
Landstinget i Halland har vikariebrist och erbjuder sina sjuksköterskor 30 000 kronor i bonus om de arbetar tolv veckor i sommar. Vårdförbundet är starkt kritiskt. De menar att alla behöver minst fyra veckors sammanhängande semester för att återhämta sig.
Denna debatt har fått nyliberala debattörer att gå i spinn. Författaren Johan Norberg vill ta tillfället i akt och avskaffa hela semesterrätten. Han tycker att det borde bli som i USA, att man får "välja" mellan lön och semester.
¬- Ersättning från arbetsgivaren kommer i form av pengar och tid. Var vi lägger balansen borde vi själva få bestämma. Om folk inte väljer ledig tid, utan tycker det är viktigare med ekonomiskt tillskott, så är det upp till dem, säger Norberg i Aftonbladet.
Kruxet är bara att alla inte har samma förhandlingsposition på arbetsmarknaden. Om semestern inte är lagstadgad ryker den först för dem med lägsta löner. Emma Lennartsson, chefsekonom på Kommunal, förklarar det bra i Nyhetsmorgon på TV 4:
- Det är knappast den 50-åriga förhandlingschefen i kommunen som kommer att bli av med sin semester.
Det verkar även Johan Norberg vara medveten om, men inte ha något emot.
- Det är möjligt att den yngre generationen och kanske invandrade grupper skulle vara mer benägna att börja förhandla, säger han.
Moderaterna kallar sig "det nya arbetarpartiet". Anders Borg gör en stor affär av att han är feminist och läser Simone de Beauvoir. Att vädja till arbetare och kvinnor går tydligen bra så länge det handlar om att sänka inkomstskatter eller att klaga på könsmärkningen av färgerna blått och rosa.
Men när det kommer till helt grundläggande delar i det svenska välfärdsbygget ¬- som fackligt förhandlade ingångslöner eller rätten till semester - är den svenska högern fortfarande ute och slirar. Då ska vårdens och omsorgens vardagliga hjältar arbeta mer för mindre pengar.
Vem sa att det inte längre existerar några ideologiska skillnader i politiken?