Redan under valrörelsen 2014 talade Magdalena Andersson (S), dĂ„ i rollen som finansÂministerkandidat, för en sĂ€rskild bankskatt (eller som det ibland heter: skatt pĂ„ finansiella tjĂ€nster). Hon hymlade inte. TvĂ€rtom var hon tydlig i alla sina uttalanden.
âVi ser ett utrymme till att banker ska kunna bidra lite mer till skolan, sĂ„ att alla vĂ„ra barn i Sverige fĂ„r en bra start i livetâ, sa hon vid en presskonferens 18 augusti 2014.
Efter regeringsskiftet och tilltrÀdet som finansminister har hon fortsatt att argumentera för sin idé.
GÄng pÄ gÄng har hon pekat pÄ att de stora bankerna gör enorma vinster och borde kunna bidra en smula mer till den svenska vÀlfÀrdspolitiken.
Enbart de fyra storbankerna â Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken â gjorde under fjolĂ„ret en sammanlagd vinst pĂ„ över 100 miljarder kronor.
Nu förefaller finansministern, den rödgröna regeringen och V Àven redo att gÄ fram med ett skarpt förslag till bankskatt i vÄrbudgeten.
Det berÀknas ge ungefÀr 1,4 miljarder kronor till statskassan Ärligen, vilket givetvis Àr ett vÀrdefullt tillskott för att höja kvaliteten i skolor, vÄrd och omsorg.
Tag bara skolan. Man behöver inte ha en civilingenjörsexamen för att inse att det behövs en ordentlig satsning pÄ skolan.
Det Àr ingen överdrift att beskriva skolan som en ödesfrÄga för Sverige. De svenska kunskapsresultaten har halkat efter i internationella mÀtningar.
Var Ă„ttonde elev â cirka 12â000 ungdomar â gick ut grundskolan utan behörighet till nĂ„got av gymnasieskolans nationella program Ă„r 2014.
Samtidigt finns gigantiska behov av att rekrytera nya lÀrare och höja lÀraryrkets attraktivitet.
Under de senaste sju Ă„ren har hela 12â500 personer lĂ€mnat lĂ€raryrket.
Enligt SCB kommer det att saknas 55â000 lĂ€rare redan Ă„r 2020 och hela 65â000 Ă„r lĂ€rare Ă„r 2025!
DÀrför krÀvs en ordentlig politisk och ekonomisk kraftanstrÀngning för att lyfta villkoren i skolan.
S-modellen â att flytta pengar frĂ„n bankerna till barnen â Ă€r ett viktigt och vĂ€lbehövligt steg i den riktningen.
Som vÀntatÀr borgarna kritiska till förÀndringen.
âVi tycker det Ă€r problematiskt att regeringen Ă€n en gĂ„ng landar i ensidig skattehöjning pĂ„ företagsamhetâ, sĂ€ger Ulf Kristersson (M) i en kommentar.
Men detgagnar faktiskt Ă€ven företagen och tillvĂ€xten i Sverige att det finns bra skolor, liksom annan god Âoffentlig service. Saker och ting hĂ€nger ihop.
Ăven den enskilda företagaren Ă€r beroende av att barnen fĂ„r en bra skolgĂ„ng, att Ă„ldringarna kan kĂ€nna trygghet pĂ„ Ă€ldreboendena och att infrastrukturen funkar.
DĂ€rför gĂ„rdetinte att bara stirra pĂ„ Âarbetsgivaravgiften, bolagsskatten Âeller andra skatter nĂ€r man snackar om företagsklimatet.
NÀr OECD och World Economic Forum listar vad som skapar ekonomisk utveckling brukar de i stÀllet framhÄlla faktorer som effektiva offentliga institutioner, högt politikerförtroende, utbildning, infrastruktur, bostadsbyggande och integration.
Annorlunda uttryckt: Det som finansieras med bankskatten och andra skatter, det vill sÀga den offentliga sektorn, har avgörande betydelse Àven för det privata nÀringslivet.
Den sociala infrastrukturen (kvaliteten i skolor, sjukvÄrd, Àldreboenden, fritidsverksamhet med mera) spelar stor roll Àven för tillvÀxten och företagandet.
Svenskt nÀringsliv kommer de facto ocksÄ att fÄ mycket stor glÀdje av att den rödgröna regeringen nu höjer statsbidragen till landets kommuner och landsting.