Valåret 2014 firar Peter Roslund 20-årsjubileum som kommunalråd i Piteå. Men det blir inte 20 år till, trots starkt stöd från både S-medlemmar och väljare.
"Jag kommer att kliva av 2014. Det är bättre att göra det innan folk lessnar. Jag vet också att det finns goda efterträdare", säger Roslund när jag träffar honom på Pite Havsbad.
Många var oroliga för hur det skulle gå när Anders Sundström, som var kommunens starke man under många år, tog klivet till regeringspolitiken 1994.
Med facit i hand gick det riktigt bra. Roslund och hans parti har fortsatt starkt stöd.
I kommunvalet 2010 ökade partiet till 56,2 procent, trots att SVT:s Uppdrag Granskning satte fingret på vissa brister i den kommunala äldreomsorgen.
De flesta pitebor känner trots allt att utvecklingen och politiken går åt rätt håll.
Det gamla brukssamhället Piteå har varit skickligt på att omvandla sig till ett modernt kunskaps- och tjänstesamhälle.
Befolkningssiffrorna går stadigt uppåt. Vid senaste årsskiftet uppgick befolkningen till 40 942 invånare, vilket var en ökning med 50 personer jämfört med året före.
"Siktet är inställt på 43 000 invånare 2020. Men då behöver vi en befolkningsökning på omkring 200 personer per år", säger Roslund.
Enligt Roslund är det "tydliga mål och uthållighet" som ligger bakom framgångarna. Han pekar på tre exempel.
1987 lade landstinget ned mentalsjukhuset på Furunäset i Piteå. 450 jobb försvann i ett slag. En stor fastighet stod tom. "Vi bestämde oss för att fylla Furunäset med lika många jobb inom tjänstesektorn i stället. Vi siktade på att göra det inom fem år men det tog 10 år. I dag finns ungefär 750 anställda i 70 olika företag på Furunäset", berättar Roslund.
1997 tog kommunen fram ett långsiktigt program för området vid Musikhögskolan. Företagsbyn Acusticum såg dagens ljus. "I dag har vi runt 250 studenter på Musikhögskolan och cirka 800-900 personer som jobbar med dans, ljus, musik, media m m. Sista steget tog vi 2007 när vi invigde ett nytt konserthus", säger Roslund.
1990 tog Piteå kommun initiativ till stiftelsen ETC (Energitekniskt centrum). Tanken var att använda brukssamhällets kunnande om produktion av papper och bräder till att utveckla ny energi. Länge var det en liten verksamhet med ett par anställda. "Det tog 10 år innan det började lossnade på energiområdet. I dag har vi en talldieselfabrik med 25 anställda på Haraholmen och en pilotfabrik som står och puttrar vid pappersbruket Smurfit Kappa", berättar kommunalrådet.
Enligt Roslund gäller det att vara trogen sina idéer och inte ge upp bara för man inte ser resultaten inom 2-3 år.
"Som kommunstyrelseordförande måste du ha ett tioårigt perspektiv", säger han.
Roslund trycker även hårt på vikten av kultursatsningar.
"Det tål att upprepas i ett län som vårt. Kulturen kan inte överskattas. Den medverkar till ett öppet och kreativt klimat som är bra för hela samhällsutvecklingen", säger han.
Annorlunda uttryckt: Det är inte bara trevligt med Piteå Dansar och Ler, Festspelen i Pite älvdal, dansuppträdanden och musikklasser. Det genererar även jobb, inkomster och tillväxt.
Satsningar på turist- och besöksnäringen har länge varit ett kännetecken för Piteå.
Det började redan 1943 när driftige Elof Söderberg slog upp en kiosk på stranden och byggde några stugor vid det som vi i dag känner som Pite Havsbad.
"I dag har det utvecklats till Norrbottens största turistanläggning och dessutom till en av de största i hela landet", berättar Roslund stolt.
Arrangemang som Piteå Summer Games, stora Noliamässan, PDOL m m fungerar också som effektiva turistmagneter under sommaren.
"Men vi försöker även skapa fler aktiviteter och arrangemang under vinterhalvåret", säger Roslund.
Ett exempel är Pite Havsbads satsning på en isbrytare som ligger förtöjd i Pitsund under vintern.
"Den åker ut med spanjorer, italienare och andra utländska besökare i fjärden. De får vara med om isbrytning, kliva ned och promenera på isen och testa att gå ned i det iskalla vattnet i överlevnadsdräkt", berättar Roslund.
"Ödmjukhet" är ett ord som återkommer i mitt samtal med Peter Roslund. Socialdemokraterna har egen majoritet i kommunfullmäktige i Piteå men aktar sig för att köra över oppositionen.
"Vi försöker alltid få med oss ett eller flera av de andra partierna. Under de senaste tio åren har jag bara varit med om ett tillfälle när alla oppositionspartier röstade emot oss. Det handlade om vi skulle börja kommunfullmäktigesammanträdena klockan 9 eller 13 ...", berättar Roslund.
Det är en lärdom även för andra starka S-majoriteter. Det är aldrig bra att framstå som stöddig, självtillräcklig och maktfullkomlig.
Roslunds skickliga sätt att hantera sitt kommunala ledarskap bör bilda förebild för andra.