På legendariska S-adressen Sveavägen 68 i Stockholm har jag stämt träff med SSU-basen Philip Botström för ett snack om ungdomsgarantin och om hur det socialdemokratiska ungdomsförbundets krav blev verklighet.
Det är ett intressant och lärorikt exempel på politikens väg från ax till lampa och visar hur en politisk ungdomsorganisation faktiskt kan påverka samhällsutvecklingen.
Botström berättar om hur förslaget föddes på SSU:s förbundsexpedition i början av 2012.
Till början var det en liten grupp med dåvarande förbundsordföranden Gabriel Wikström, Lina Glans och Juan-Pablo Roa som skissade på ett förslag för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten.
Trion var kritisk mot det så kallade ”aktivitetsförbudet” – den gamla 90-dagarsregeln som innebar att arbetslösa ungdomar inte kunde bli föremål för aktiva arbetsmarknadspolitisk åtgärder förrän efter 90 dagar av arbetslöshet.
I stället vill SSU-gänget ha snabba insatser för att undvika att ungdomar hamnar i en långvarig, passiviserande och destruktiv arbetslöshetstillvaro.
Wikström, Glans och Roa sammanfattade sina tankar i en intern PM 31 maj 2012. Där talade de om inrättandet av en jobb- och utbildningsgaranti för unga.
I februari 2013 omvandlades deras PM till ett skarpt förslag inför den socialdemokratiska partikongressen samma år. Nu började SSU också använda begreppet ”ungdomsgarantin”.
SSU:s förbundsstyrelse krävde att hela det socialdemokratiska partiet skulle ställa sig bakom kravet att arbetslösa ungdomar inom 90 dagar ska garanteras utbildning, praktikplats eller arbete.
Runtom i landet inledde SSU samtidigt en kampanj för att alla S-distrikt skulle ställa sig bakom förslaget. Philip Botström, då SSU-aktiv i Värmland, minns hur han agerade på hemmaplan för att skapa tryck för frågan bland kommunpolitiker, kongressombud och andra.
”Vi jobbade systematiskt och metodiskt för att få med oss partifolket”, berättar han.
Det lyckades bra. S-distrikt efter S-distrikt ställde sig bakom SSU-kravet.
Av stor betydelse blev också LO:s ställningstagande.
I början av mars 2013 ställde sig hela LO:s styrelse och LO:s samtliga 14 medlemsförbund bakom ungdomsgarantin.
”Då började S-ledningen inse vartåt det lutade, att det fanns en majoritet för kravet på Göteborgskongressen 2013”, säger Philip Botström.
Så blev det också. På kongressen blev SSU:s idé partiets klart uttalade politik inför valet 2014.
I sina valtal klargjorde S-ledaren Stefan Löfven att ungdomsgarantin var en av de första saker partiet skulle genomföra om det fick regeringsmakten 2014.
Riktigt så smidigt gick det dock inte. Men under mandatperioden har den S-ledda minoritetsregeringen sakta men säkert kunna genomföra detta viktiga vallöfte.
I slutet av 2017 stod det klart att ungdomsgarantin nu är fullt ut genomförd.
En rapport från arbetsförmedlingen visar att det nu tar i genomsnitt 53 dagar innan en ung öppet arbetslös är i arbete, studier eller någon annan arbetsmarknadspolitisk insats.
”Det är glädjande att målet för 90-dagarsgarantin nu är uppnått. Vi vet att det ger bäst effekt att nå ungdomarna tidigt. Ungdomsgarantin har stor betydelse för att hålla arbetslösa ungdomar aktiva och ge stöd åt dem som står längre från arbetsmarknaden”, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsförmedlingen (AF), i ett pressmeddelande 4 december 2017.
I en TT-intervju 3 december framhåller Lotta Ejdeholm-Persson, handläggare på AF, att tidsgränsen lett till att AF har ökat fokus på att ha koll på och jobba med alla arbetslösa unga.
”Vi ser ju att passivitet särskilt för ungdomar är väldigt negativt och riskerar att förlänga arbetslösheten”, säger hon. ”Bara att få i gång en process ser vi ett enormt värde av.”
Den senaste arbetskraftsundersökningen (AKU) från SCB är dessutom mycket glädjande. Ungdomsarbetslösheten fortsätter att minska och uppgår nu till 15,9 procent – en minskning med 6,7 procentenheter sedan den S-ledda regeringen tillträdde.
Antalet arbetslösa ungdomar har minskat med 52 000 personer – och andelen långtidsarbetslösa är nu den lägsta på tio år.
Philip Botström och hans SSU-kompisar är av begripliga skäl stolta. De är dock inte nöjda, understryker han.
Fortfarande finns många som har det tufft på arbetsmarknaden – till exempel unga nyanlända med språksvårigheter eller personer med funktionsnedsättningar.
Därför kommer SSU fortsätta att driva på för att utveckla och stärka jobbpolitiken.
Det finns emellertid skäl att också notera framgångarna. Ungdomsgarantin – och andra arbetsmarknadspolitiska insatser – medverkar till att fler får in en fot på arbetsmarknaden.
SSU och den S-ledda regeringen har gjort skillnad. Det spelar roll vilken politik som bedrivs.
Arbetsmarknadspolitiken har varit betydligt mer lyckad och genomtänkt än under de borgerliga regeringsåren 2006-2014 – och Philip Botström och andra socialdemokratiska ungdomar har dragit sitt strå till stacken.
Det borde inspirera fler ungdomar till att engagera sig politiskt.