På den socialdemokratiska distriktskongressen 2010 bestämde ombuden att placera Sven-Erik Bucht, Haparanda, utanför valbar plats på valsedeln till riksdagen.
Bucht och de socialdemokratiska arbetarekommunerna i Tornedalen var besvikna men fick en präktig revansch.
De drog igång en krysskampanj som blev en formidabel succé.
Sammanlagt 17674 norrbottningar kryssade Bucht 2010.
Uppenbarligen var han uppskattad av väljarna även utanför hemkommunen. Han fick flest kryss av S-kandidaterna i nio av länets fjorton kommuner.
Några exempel: Bucht fick 5030 kryss i Luleå, 2499 i Kalix, 1705 i Kiruna och 1683 i Boden.
Det starka stödet gjorde att Bucht kryssade sig förbi partiets samtliga toppkandidater och fick göra resan från stadshuset i Haparanda till riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm.
Nu har det snart gått två år sedan valet och det börjar vara dags att utvärdera Bucht och övriga riksdagsledamöter.
Jag träffar honom för ett samtal i riksdagsledamöternas matsal.
"Jag arbetar med frågor som berör Norrbotten, exempelvis infrastrukturen (järnvägar, sjöfart, datakommunikation m m), berättar han.
Kravet på Norrbotniabanan har länge varit ett starkt krav från länets socialdemokrater. Den borgerliga regeringen har dock tvekat och bromsat.
Men Bucht har stora förhoppningar på att Norrbotniabanan ska finnas med i regeringens infrastrukturproposition i höst.
"Allt jobb sker inte i talarstolen. Jag har samtalat med infrastrukturministern, finansministern och finansmarknadsministern. Det gäller att vara pragmatisk och ta alla chanser att påverka", säger han.
Bucht tror inte att regeringen kan fortsätta att blunda för att Norrbotniabanan är en central framtidsinvestering.
"Det finns ett starkt tryck även från näringslivet", säger han.
En annan fråga som engagerar Bucht är utvecklingen i svensk gruvindustri. Häromveckan fick han riksdagens stöd för sin motion om ett sammanhållet program för gruvnäringen.
"Det är en jättestor framgång inte bara för Norrbotten. Vi ser att det händer saker hela vägen från Västerbotten till Bergslagen. Därför behöver vi ett samarbete mellan politik, näringsliv och akademi för att understödja utvecklingen", säger han.
Tillsammans med andra S-riksdagsledamöter från skogslänen driver Bucht även på för tydligare ägardirektiv till de statliga bolagen LKAB, Vattenfall och Sveaskog.
"Vi behöver mer vidareförädling i regionen. Det är dags att komma bort från det gamla kolonialtänkandet där man bara hämtar råvaror från norra Sverige", säger han.
Bucht har ambitionen att bära med sig idéer och krav från norrbottningarna in i den centrala politiken. Till exempel var motionen om gruvprogrammet ett direkt resultat av samtal med IF Metall i Malmfälten och regionens näringsliv.
"Jag har många sådana kontakter. Många hör av sig", säger han.
Förmodligen hänger det samman med personkryssen. Medborgarna känner att de har större rätt att ringa och mejla till en politiker som de personligen har kryssat fram och som inte bara är ett anonymt namn på en lång partilista.
Det är ungefär samma effekt som vi sett i Luleå med krysskungen Karl Petersen. Kryssen skapar en mer personlig relation mellan väljare och valda.
Inom arbetarrörelsen har länge funnits en skepsis mot kryss och personkampanjer. Men det är hög tid att inse att kryssen har ett demokratiskt mervärde.
Exemplen Karl Petersen och Sven-Erik Bucht visar att väljarna inte bara vill välja politik och parti, utan också vilka personer som företräder partiernas idéer.