Att jämlikhet är den enskilt starkaste faktorn för att föra samhällen framåt både ekonomiskt och socialt det vet vi. Där jämlikhet råder finns även ekonomisk och social utveckling.
I Sverige har vi länge strävat efter jämlikhet mellan klasser och även jämställdhet mellan kön. Men hur är det med jämlikheten mellan generationerna? Var fjärde ungdom går i dag sysslolös.
Tiden mellan att man går ut gymnasiet och tills man bestämmer sig för vidare studier eller får ett arbete kan bli både fem och tio år lång. Ungdomarna måste garanteras arbete eller studier med hjälp av en vettig arbetsmarknads- och utbildningspolitik.
I det fallet står socialdemokratin stark. Men hur är det i andra ändan av skalan? Problematiken som Bodil Jönsson kallar "Att bli gammal i en ny tid". Perioden i livet som infaller vid 55 +.
Det måste vara ett samhällsintresse att ta tillvara äldre personers kunnande och kompetens. Att skapa möjligheter för de äldre, som med hjälp av en bättre levnadsstandard, getts möjligheten att bibehålla ambition och styrka, att fortsätta i sitt yrke eller finna nya samhällsnyttiga verksamheter.
För dem som skadats av dålig arbetsmiljö eller på annat sätt inte orkar vara aktiva måste system byggas upp och säkras där man kan få pensioneras tidigare eller få flexibel pensionsavgång utan att straffas med lägre pension. Flexibilitet i systemet är något som måste byggas in då varje människas livsöde skiljer sig från andras.
Även friska pigga individer skall kunna välja flexibilitet i pensionsavgången så länge vilja och fysiska förutsättningar gör det möjligt. Exempel på frisörer som fortfarande jobbar en dag i veckan vid över 90 års ålder finns.
Som Bodil Jönsson konstaterar i sin bok "När horisonten flyttar sig" måste man ta hänsyn till att människor får mer och mer erfarenheter på sin arbetsplats vilket präglar henne och synsättet på liv och arbete.
Erfarenhet läggs på erfarenhet varje år. Erfarenhetskunskaper som ungdomar behöver för att kunna anpassa sina nya kunskaper från skola och kanske universitet till den praktik som råder i arbetslivet.
Äldre skulle kunna "trappa ner" genom att vara mentorer till unga nybörjare och lärlingar i utbildningssystemet. Erfarenheter och nya kunskaper skulle gå hand i hand för en effektivare arbetsplats och ett livskraftigt forsknings och utvecklingsarbete.
På landstinget i Norrbotten har man redan börjat arbeta åt detta håll med projektet "Best agers". Se www.nll.se/bestagers eller www.best-agers-project.eu.
Nu är det dags att diskutera detta i arbetarrörelsen , för ungdomarnas och de äldres skull.