"Det är kalasstämning i svensk ekonomi", skrev Dagens Nyheter i en artikel i våras. PRO-basen Curt Persson blev upprörd och påpekade att alla är inte bjudna på kalaset.
Många äldre med små inkomster upplever hur deras pensionsslantar snabbt käkas upp av stigande hyror, högre elpriser och dyrare mat.
Curt Persson och PRO blev inte gladare efter regeringens höstbudget. Kristdemokraternas löften om förbättringar las på is.
"Det är anmärkningsvärt att regeringen prioriterar jobb i restaurangbranschen i stället för jobb inom äldreomsorgen", menade Persson.
Vidare kritiserade PRO-basen pensionsutvecklingen.
"Pensionärerna har fått sänkt inkomst med över sju procent de senaste två åren. Pensionärer betalar därtill fortfarande väsentligt högre skatt än löntagare med samma inkomst", sa Curt Persson.
Missnöjet bland landets pensionärer är en politisk faktor som inte ska underskattas.
Det finns ungefär 1 750 000 röstberättigade svenskar som är 65 år eller äldre. De äldre är en stor väljargrupp som kan bli tungan på vågen i nästa val.
Därför är det bra att Socialdemokraterna slår fast principen att pension ska betraktas som uppskjuten lön.
"Pension ska beskattas lika som lön. Idag betalar en pensionär med medelinkomster 700 kronor mer i skatt än en löntagare. Det är oacceptabelt", säger Håkan Juholt.
I sitt budgetalternativ föreslår Socialdemokraterna ett första steg för att minska skatteklyftan.
"Det innebär en skattesänkning på mellan 1200 och 1500 kronor per år för årsinkomster mellan 135 000 och 430 000 kronor per år", skriver S i sin budgetmotion.
Självfallet löser det inte alla bekymmer och orättvisor för landets pensionärer. Men det är i alla fall ett första steg i rätt riktning.
Den totala kostnaden för att radera ut skatteklyftan helt beräknas till 17 miljarder kronor, vilket är en herrans massa pengar.
Därför lär det bli svårt att göra hela förändringen från ett år till ett annat. Det kommer sannolikt att krävas successiva och stegvisa förändringar i takt med vad samhällsekonomin tillåter.