Glöm inte regionalpolitiken!

Politik2009-08-18 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Sitter ute på altan. Tittar förstrött på sommarkrasse som nu blommar i höstens alla gul-orange färger. Vackert, men påminner om att sommaren börjar övergå i höst. Nu under augustimånad reser jag runt i hela vårt stora och vackra län. Besöker arbetsplatser, träffar människor, pratar politik och får information om hur livet är i de olika kommunerna.
Visst finns det stora skillnader, men tre centrala frågor framträder mer än andra. För det första så vill man ha mer jobb, för det andra stoppa centraliseringsvågen/och var tog regionalpolitiken vägen? För det tredje återställ sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen.

Regionalpolitik är, tyvärr, ett ord som inte längre finns med i regeringens vokabulär. Det ord som ofta nu används är tillväxtvärken i Stockholm. Där växer det så det knakar. Det sägs att om Stockholm fortsätter att växa i samma takt som idag så är det med ett Göteborg inom 20 år (ett plus med en halv miljon invånare!).
I dag har de växtvärkproblem inom skola, äldreomsorg, trafiken och många, många fler flaskhalsar är att vänta. Trots detta så fortsätter regeringen sin centraliseringsiver och samtidigt har vi tillväxtminimering i landets andra regioner.
Är det så klok politik att driva en sådan kraftfull centralisering och klumpa ihop människor i storstäderna? Jag tror inte det. Det är definitivt inte det sett ur ett folkhälsoperspektiv men även utifrån många andra aspekter.

Sverige är Europas största producent av skogsråvaror och järnmalm, guld, silver, koppar, zink och bly. Ungefär en fjärdedel av Sveriges totala export, bl a från Norrbotten, kommer från skogen och våra mineraler. Det är en betydande del av våra exportintäkter. Dessutom så har de en stor regionalpolitisk betydelse eftersom industrierna ligger i skogslänen och där jobbar åtskilliga 1000-tals människor.
Det borde därför vara viktigt för regeringen när strategiska beslut ska tas på nationell nivå att de föregås av regionalpolitiska analyser som underlag. Tyvärr så verkar regeringen inte alls bry sig om basindustrierna och vilken långsiktig potential de kan utgöra för att Sverige och därmed Norrbotten igen kan ta täten som en framgångsrik och ledande industrination. Givetvis behövs då ett starkare universitet i Luleå, forskning på området, en Norrbotniabana och att facken, näringslivet och samhället kopplar ett starkare grepp tillsammans.

Det är inte bra med en regering som entydigt fortsätter med skattesänkningar istället för att satsa på en aktiv regionalpolitik som innebär jobb och utveckling för framtiden oavsett om man bor i Överkalix eller i Stockholm.