Det är inte bara Tommy Waidelich (S) och LO-ekonomerna som är kritiska mot statsbudgeten.
Även borgerliga ledarskribenter har börjat bekymra sig över finansminister Anders Borgs politik. Borgs hjältegloria har hamnat på sned.
I oberoende liberala Dagens Nyheter 18 september skriver politiske chefredaktören Peter Wolodarski:
"Antalet offensiva förslag som läggs i budgeten är få. Ekonomer oroar sig till och med för att Anders Borg bromsar i uppförsbacke.
En mer ansvarsfull politik vore att utnyttja Sveriges goda läge jämfört med många EU-länder till att renovera vår ekonomi, och på samma gång motverka de dåliga tiderna.
Sverige är inget föregångsland när det gäller ungdomsarbetslöshet, invandrares situation på arbetsmarknaden, bostäder i storstäder eller snabbväxande företag."
Liberala Expressen är inte heller nådig i sin kritik.
"Hallå, Anders Borg, Moder Svea anropar: du är finansminister i Sverige, inte i Grekland", skriver Expressen i en ledare rubricerad "Dumsnåle Borg" 6 september.
Även från tunga bankekonomer kommer starka invändningar.
"Idén med målet att det ska bli överskott med 1 procent under en konjunkturcykel är ju att det får bli lite mindre under svagare tider. Men nu vågar man inte tillåta det, vilket innebär att arbetslösheten närmar sig 8 procent igen", säger Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson till Göteborgs-Posten.
Hermansson menar att regeringen i stället kunde våga satsa lite mer på till exempel infrastrukturen.
Det är bra att fler börjar få upp ögonen och ser luckorna i Borgs politik. Anders Borg har varit skicklig på att marknadsföra sin politik och når höga förtroendesiffror.
Men de konkreta resultaten av fem år med Borgs och regeringens arbetslinje är blygsamma, för att inte säga obefintliga.
Enligt arbetsförmedlingens senaste månadsstatistik står 7,3 procent av arbetskraften utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Det är sammanlagt 370 459 personer.
Visst, det är skakigt i världsekonomin. Finansoron påverkar svensk arbetsmarknad. Men det är inte hela förklaringen. Många europeiska länder har lägre arbetslöshet än Sverige, trots att de lever med exakt samma turbulenta världsekonomi.
Norge, Danmark, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Tjeckien, Malta och Österrike är sådana exempel. Det är inte ödesbestämt att Sverige ska ha högre arbetslöshet än andra.
Problemet är att Anders Borg håller fast vid ett antal ekonomisk-politiska sanningar som börjar få några år på nacken.
I augusti 2005 - ett år före valsegern 2006 - träffades de borgerliga partiledarna i småländska Bankeryd i trädgården hos KD-ledaren Göran Hägglund. Där skrev man ihop sig om den ekonomiska politiken.
Det är dessa fem år gamla förhandlingsresultat som fortfarande utgör grunden för regeringspolitiken.
Anders Borg använder ett gammalt recept, trots att verkligheten har förändrats.
Ett samhälle som ska utvecklas och vara konkurrenskraftigt kan inte bara prioritera sänkta skatter.
Ett samhälle som vill ha tillväxt måste rusta sig med bra infrastruktur, högklassig utbildning och god offentlig service - det vill säga sådant som finansieras av skatter.