Ledare: Gör din plikt – kräv din rätt!

Måndag 4 december beskrev statsminister Stefan Löfven (S) som en glädjens dag. Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år är nu på den lägsta nivån sedan 2008.

I slutet av oktober var 55 000 ungdomar inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen – en halvering jämfört med hur det såg ut för fem år sedan.

Intressant attstudera samma dag var de borgerliga reaktionerna. Som väntat fick regeringen inga erkännanden.

Moderaternas Elisabeth Svantesson menade att nedgången hängde ihop med konjunkturen. Andra talade om att ungdomskullarna är mindre nu än tidigare.

Självklart spelar både konjunkturen och hur många som lämnar gymnasiet en stor roll för hur det ser ut på arbetsmarknaden. Men det går inte att bortse från den förda politiken.

Regeringens samhällsinvesteringar (totalt 80 miljarder kr under mandatperioden) påverkar arbetsmarknaden hur mycket än Svantesson & Co försöker ge bilden av motsatsen.

Investeringar ijärnvägsunderhåll, nya bostäder och skolbyggen medverkar till fler jobb.

När det dras igång lokala miljöprojekt så ökar sysselsättningen. Ökade statsbidrag ger kommuner och landsting/regioner möjligheter att anställa mer personal.

Viktig ärockså den så kallade ungdomsgarantin. SSU drev kravet och fick med sig partiet.

Inför valet 2014 gav Socialdemokraterna och Stefan Löfven ett tydligt löfte: Om partiet får regeringsmakten ska det se till alla arbetslösa ungdomar erbjuds jobb, utbildning eller annan insats inom 90 dagar.

Ingen ska behöva hamna i långvarig och passiviserande sysslolöshet. Det är förödande för både de enskilda individerna och samhället som helhet om stora ungdomskullar hamnar utanför.

Nu är ungdomsgarantin en realitet – och Arbetsförmedlingen konstaterar att den bidrar till den lägre ungdomsarbetslösheten.

I en TT-intervju framhåller Lotta Ejdeholm-Persson, kvalificerad handläggare på AF, att tidsgränsen lett till att AF har ökat fokus på att ha koll på och jobba med alla arbetslösa unga.

”Vi ser ju att passivitet särskilt för ungdomar är väldigt negativt och riskerar att förlänga arbetslösheten”, säger hon. ”Bara att få i gång en process ser vi ett enormt värde av.”

Vidare anserEjdeholm-Persson att regeringens så kallade utbildningskontrakt för unga utan fullgjord gymnasieutbildning har varit ett ”jättebra verktyg” för att få unga i utbildning igen.

Åtgärden innebär bland annat att studier kan kombineras med jobb eller praktik och att AF finansierar studierna.

Utbildningskontrakten är, om man så vill, en modern variant av det klassiska socialdemokratiska mantrat ”gör din plikt – kräv din rätt”.

Ungdomar har rätt att ställa krav på hjälp och stöd för att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de har också ett eget ansvar, en plikt, att använda sig av de möjligheter som står till buds.

Dit hör att skaffa sig en gymnasieexamen.

Ekvationen är nämligen busenkel: Utan fullgjord gymnasieutbildning hamnar du i ett sämre lägre på arbetsmarknaden.

Kort sagt:Regeringspolitiken gör skillnad.

Det betyder emellertid inte att alla problem är lösta. Till exempel krävs extraordinära jobb- och utbildningsinsatser för att hantera den höga arbetslösheten bland utrikesfödda.

Men det förtar inte faktum. Ungdomsarbetslösheten har minskat rejält – och det är till glädje för hela det svenska samhället.