Gruvornas betydelse för en grön framtid

Lena Abrahamsson är ­styrelseordförande för ­Georange och professor vid Luleå tekniska universitet.

Lena Abrahamsson är ­styrelseordförande för ­Georange och professor vid Luleå tekniska universitet.

Foto: Tomas Bergman

Politik2019-05-17 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Världens befolkning växer. I folkrika länder kommer behovet vägar, skolor, kylskåp, datorer och mobiltelefoner att öka.

Detta innebär ett ökat globalt behov av metaller och mineral.

Inte heller hemma hos oss i Sverige vill vi avstå från den senaste tekniken, vare sig i vår vardag eller på arbetet, och vi vill ha en snabb övergång till klimatsmarta samhällen och grön energi.

Problemet är att med elbilar, vindkraft, solceller, batterier och liknande krävs än mer mineraler och metaller.

Mycket kan vi få genom återanvändning, men det räcker inte. Var ska dessa metaller och mineral komma från?

Det handlar inte om att gruvor inte behövs. Det handlar om var gruvorna ska få finnas. Om vi säger nej i Sverige hamnar gruvorna förmodligen i länder där gruvindustrin tar mindre omsorg om miljön, har sämre teknik och även sämre arbetsmiljö och säkerhet. Eftersom miljön är global kommer miljöproblemen på sikt att drabba även oss.

Debatten är polariserad om gruvindustrins framtid i Sverige. Ska vi tillåta att nya gruvor öppnas?

Gruvföretagen och även de som hoppas på en levande landsbygd med fler arbetstillfällen och en fungerande välfärd är frustrerade över att miljötillståndsprocesserna tar extremt lång tid. Gruvmotståndarna tycker tvärtom att tillståndsprocessen är allt för generös och menar att en gruva per definition är i strid med hållbar utveckling, åtminstone den ekologiska delen av hållbarhet.

På debattsidorna kan det verka som olösliga konflikter, men för det mesta samsas gruvindustrin ganska väl med (och är en förutsättning för) omgivande lokalsamhällen, andra industrier och branscher, både gamla och nya.

Ibland uppstår krockar där gruvan riskerar att förstöra viktiga natur- och kulturvärden eller på ett ensidigt sätt störa vissa delar av det liv, näringar och verksamheter som finns på platsen.

En del av detta skulle kunna lösas med bättre dialog, ömsesidig respekt, ödmjukhet och mer kunskap och förståelse, men ibland krävs kloka myndigheter och lagstiftning som kan arbeta med helhetsperspektiv.

Ibland behöver vi också lyfta blicken och titta utanför vår egen lilla trädgård. Vi behöver hållbar gruvdrift i Sverige som kan konkurrera globalt med hög kvalitet, bra teknik, säker arbetsmiljö och höga miljökrav.