Gymnasiet ska inte bara vara en transportsträcka
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Vi har sett en ständig expansion av billiga, men "flashiga" gymnasieutbildningar med svag koppling till arbetslivet, på bekostnad av dyrare yrkesutbildningar som leder till jobb.
Utredningen lyfter gymnasiets roll för arbetsmarknadens funktionssätt. Om inte kvaliteten är tillräcklig och dimensioneringen i linje med hur jobbstrukturen ser ut krävs stora insatser i arbetsmarknadspolitiken för att lediga jobb ska tillsättas och unga människor ska få jobb.
Arbetslösheten bland unga är starkt kopplad till avhopp från gymnasiet eller att de väljer studieförberedande utbildningar, trots att de inte planerar att studera vidare.
Det nästan viktigaste i utredningen är att man skapar ett nationellt råd för utbildning och nationella programråd för de olika gymnasieprogrammen. De senaste femton åren har präglats av valfrihet. Men inte för eleven, utan istället för kommuner och friskolor som kan producera vilka utbildningar de vill.
Denna utredning försöker bygga bort dessa brister, utan att för den skull ändra skolans huvudman. Självklart finns det mycket som kan diskuteras i förslaget. Men man måste börja med att konstatera att utredningen visar på gymnasieskolans viktiga roll och att den inte bara är en transportsträcka mellan grund- och högskola.
Valet av vilka teoretiska ämnen som ska vara obligatoriska och frågan om högskolebehörigheten kan dock ifrågasättas. Utredningen har hamnat i en märklig kompromiss.
Av den aviserade minskningen blev det inte mycket. Det som försvunnit är fortsättningskursen i svenska och det estetiska valet. Däremot har historia kommit till. Skälet är förstås att kristdemokraterna värnar om religionsundervisningen och att moderaterna har ett kongressbeslut på att historia ska ingå.
Trots dessa små förändringar ger inte längre yrkesprogrammen behörighet till högskolan. Högskolekraven i svenska och engelska föreslås bli högre. Det kan finnas skäl till detta.
Låga förkunskaper gör det svårt att klara studierna. Men många ungdomar kommer med rätta undra varför de måste läsa religion och historia som de läst nio år i grundskolan, istället för svenska och engelska som de antagligen upplever både som nyttigare och som nödvändigt för att fortsätta till högskolan.