Sista december 2013, om bara två år, upphör de nuvarande sändningstillstånden för SVT, SR och UR.
Av det skälet inleds nu en intensiv tid för mediepolitiken i Sverige.
Strax före sommaren presenterade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) direktiven till den så kallade public service-utredningen.
Det är en utredning som inte kan göras till någon långbänk. Om det ska hinna bli ett nytt sändningstillstånd till 2014 så kan utredaren jobba bara ungefär ett år.
Regeringen ska ju också hinna bereda ärendet. Och riksdagen ska ha tid för utskottsarbete, debatt och beslut.
Senast hösten 2013 måste riksdagen ta det slutgiltiga beslutet om sändningstillståndet för perioden för 2014-19.
Hittills har det nya sändningstillståndet engagerat främst tungviktarna inom teve och radio.
SR:s Mats Svegfors och Cilla Benkö, liksom SVT:s Eva Hamilton, har alla deklarerat vad de vill.
Men det finns skäl för fler att ge sig in i diskussionen. Framtiden för public service berör inte bara ett gäng programdirektörer i Stockholm.
Det handlar om vilken radio och teve som svenska folket, vi alla, ska ha i framtiden.
Dagens sändningstillstånd beskriver uppdragen för SVT och SR väl. Bolagen representerar inga kommersiella eller partipolitiska intressen.
Målet är en radio och television i allmänhetens tjänst. SVT och SR ska ge allsidig information och granska myndigheter, företag, partier och andra organisationer.
De ska spegla "hela Sverige" samt ta avstamp i olika geografiska och sociala verkligheter.
Bolagen har särskilda uppdrag att bevaka minoritetsintressen som meänkieli och samiska.
Sändningstillståndet för SVT och SR är även tydligt om den geografiska fördelningen: "55 procent av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm".
Med andra ord: Sändningstillståndet är ett riktmärke för hur mycket Norrbotten, Göteborg och Karlstad som det blir i teve och radio.
Det är inte bara 08-perspektiven som ska synas och höras.
Det är också ett av motiven till att SVT i dag har nätverk av redaktioner i hela landet.
I Luleå får jag en rundvandring i SVT:s fina lokaler på Kungsgatan av redaktionschefen/platschefen Sandra Warg och gruppchefen Kent Lidman.
Jag får lära mig att det regionala nyhetsprogrammet Nordnytt har drygt 30 anställda, att samhällsprogrammet Uppdrag Granskning har fem medarbetare i Luleå som granskar norra Sverige, att det finns ett par personer som jobbar med tornedalsfinska program plus en jurist och en tekniskt ansvarig.
"I Kiruna finns dessutom ett stort public service-hus som rymmer både SR, SVT och Radiotjänst. Det är faktiskt det största huset med public service-verksamhet utanför Stockholm och Göteborg", berättar Kent Lidman.
Sandra Warg trycker hårt på att SVT vill ha en fortsatt stark regional bevakning. Men hon tycker att 55-procentsmålet är omodernt.
"Det är viktigt att vi finns i hela landet. Men vi behöver inte låsa det till en viss procentsats", säger hon.
Kent Lidman framhåller att Nordnytt redan når och bevakar hela länet.
"De senaste sex månaderna har vi varit alla kommuner i Norrbotten", säger han
"De kommersiella kanalerna 24Norrbotten och TV4 är inte närvarande på samma sätt i inlandskommunerna", understryker Sandra Warg.
Stolta berättar de att Nordnytt är det regionala nyhetsprogram som når flest tittare i sin region.
"Ungefär 33 procent av norrbottningarna kollar på Nordnytt en genomsnittlig kväll", säger Kent Lidman.
SVT får ibland kritik för att satsa för mycket på breda program som Melodifestivalen. Men Sandra Warg och Kent Lidman håller inte med.
"Vi satsar mer på barn, faktaprogram, nyheter, dokumentärer och drama än de kommersiella kanalerna", säger Warg. "SVT ska rymma både brett och smalt. Vi ska vara till för alla, barn och äldre, inte bara grupper som är kommersiellt intressanta.".
Hon konstaterar dessutom att vissa av SVT:s mest publikdragande program även har en folkbildande karaktär.
"Ett exempel är På Spåret. Det är ett underhållningsprogram men det är samtidigt ett lärande program. Vi lär oss något genom att titta på det", säger hon
Efter ett par decennier med reklam-teve börjar många uppskatta att det finns en reklamfri zon i tevevärlden.
"I SVT slipper du reklamavbrotten. Det är en jättefördel", säger Kent Lidman.
Den som försökt titta på en film på TV3 en söndagskväll kan bara hålla med.
En film på ett par timmar förstörs och förlängs till uppemot tre timmar med alla reklaminslag.
Hittills har det funnits en ganska bred politisk enighet om att SVT:s och SR:s roll och uppdrag.
Men Moderaterna, som håller i taktpinnen i kulturdepartementet, har länge dragit i en annan riktning.
Lena Adelsohn-Liljeroth har talat om ett smalare uppdrag och om att SVT inte ska utmana de kommersiella aktörerna.
Utredningsdirektiven, som även kulturministern skrivit under, slår dock fast att SVT, SR och UR ska ha ett brett uppdrag även i framtiden. Men det är en sak att säga tulipanaros, en annan att göra en.
Direktiv och verklighet är inte alltid samma sak.
Om SVT och SR ska kunna fullgöra sina uppdrag gäller det att bolagen har resurser. Det kostar pengar att göra drama, dokumentärer och regionala nyhetsprogram.
Om anslagen bara räknas upp med två procent per år - samtidigt som kostnadsökningarna är 3,5 procent - så betyder det nya neddragningar och besparingar.
Därför behövs också en långsiktigt hållbar finansiering av verksamheten.
Det går inte att låta bolagen gå på svältkost om de ska kunna spegla hela Sverige.
I ett massmedielandskap som blivit mer kommersiellt och Stockholmsfixerat känns behovet av en ordentlig public service-oas viktigare än någonsin.
Olov Abrahamsson