Sedan regeringen införde det nya sjukförsäkringssystemet har mer än 86 000 människor blivit utförsäkrade, läser jag i webbtidningen Dagens Arena.
”Det pågår en hetsjakt mot oss som är sjuka”, säger en långtidssjuk kvinna som intervjuas.
Hon är inte ensam om sin upplevelse. Regeringens ”rehabiliteringskedja” har i praktiken blivit en utfastningskedja. Många känner sig pressade och är oroliga.
LO är också starkt kritisk mot den bortre parentesen, ibland kallad stupstocken.
”Tidsgränserna är för stelbenta. Det borde vara möjligt att bedöma utifrån individen. Den som har ett jobb kanske inte kan komma tillbaka efter sex månader. Men det kanske går efter nio månader. I dag sätter systemet käppar i hjulen för att göra individuella bedömningar”, säger Ingela Edlund, andra vice ordförande i LO.
Tyvärr diskuteras dock inte sjukförsäkringsfrågan särskilt mycket i årets valrörelse. Men det borde vara hög tid för en annan inriktning i politiken.
Långtidssjuka behöver hjälp, stöd, vård och rehabilitering för att kunna ta sig tillbaka till arbetslivet - inte fyrkantiga regelverk och ogenomtänkta tidsgränser.
Ingen blir frisk av att kastas ut från trygghetssystemen.
Jag hoppas att valet leder till en en annan riksdagsmajoritet som skrotar den bortre parentesen och ser till att vi får en mänskligare sjukförsäkring.