Ett jättelyft för jobben och ekonomin? Eller ett hot mot demokratin?
Det finns många starka ord i debatten om EU:s frihandelsförhandlingar med USA – TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) – som pågått sedan 2013.
Själv tycker jag att fackförbunden IF Metall och Unionen intagit en förnuftig och pragmatisk inställning till TTIP.
Vid ett seminarium 4 februari underströk Anders Ferbe, ordförande i IF Metall, betydelsen av förenklingar i handeln med USA. För ett exportberoende land som Sverige handlar det om både jobb och pengar.
”Värdet av en fri och öppen handel är mycket stor för Sverige som land och den svenska industrin. Vår gemensamma grundinställning är att handel med varor och tjänster ska få utvecklas fritt”, sa Ferbe.
Med ett frihandelsavtal som förenklar handeln med USA beräknas vår export kunna öka med 17 procent, enligt beräkningar som UD gjorde 2014.
Enligt samma beräkning skulle Norrbotten, med sina många tunga exportindustrier, höra till de största vinnarna. Bara Blekinge skulle tjäna mer.
Men de fackliga organisationerna ställer också krav på förhandlarna. De kräver att ILO:s och OECD:s regler och konventioner för transparens, mot korruption och barnarbete – liksom anställdas fackliga och mänskliga rättigheter – ska respekteras.
Men de konstaterar att det bara är genom att delta i processen och ställa krav som det går att nå resultat. Att bara stå vid sidan om och säga nej löser inget.
Det gäller även den omtalade ISDS-klausulen, som handlar om att reglera tvister mellan enskilda stater och företag.
TTIP-motståndarna menar att den ger företagen alldeles för stort inflytande över demokratiska beslut. Men det är egentligen inget nytt eller anmärkningsvärt att det finns ett rättsskydd för företag som gör stora investeringar i ett land.
Idag har enbart Sverige 67 olika handelsavtal som alla omfattar någon form av investeringsskydd.
Men det är givetvis viktigt hur en sådan tvistlösningsmekanism ser ut och regleras i frihandelsavtalen.
Näringsminister Mikael Damberg (S) har också fått mandat från riksdagens EU-nämnd att driva på för förändringar och en reformering av ISDS.
”Det är viktigt att ett framtida TTIP innehåller ett modernt investeringsskydd som också respekterar staters rätt att lagstifta och fatta beslut”, sa Damberg till Europaportalen 29 april.
Mycket är fortfarande oklart och föremål för förhandlingar. Men klart är i alla fall att mycket står på spel för Sverige.
I dagens Sverige är omkring 870 000 jobb beroende av exporten till omvärlden och mer än 120 000 jobb hänger ihop med exporten till USA.
Vägvalen i EU:s handelspolitik ger direkta återverkningar i den svenska vardagen.