För en tid sedan uppmanade Anna Ekström (S), kunskapsminister i den rödgröna övergångsregeringen, sina följare på Twitter att berätta vad Komvux har betytt för dem och det svenska samhället.
Hon fick massor av svar och fina berättelser om vuxenutbildningen.
Några exempel:
”En av mina vänner fick som vuxen reda på att hon inte var dum, hon hade bara svår dyslexi. Tack vare Komvux läste hon in högstadieexamen och en undersköterskeutbildning med dyslexihjälpmedel och gick från ensamstående mamma med socialbidrag till självförsörjande på bara två år”, skriver Michaela Leo.
”Gav mig möjlighet att ordna upp mina betyg och läsa vidare. Mellan 14 och 18 gick jag inte i skolan, komvux gav mig möjligheten att läsa upp alla gymnasiebetyg på 1,5 år. Utan komvux har jag ingen aning om vart jag varit idag”, konstaterar Markus Eriksson.
”Min mammas dröm var att bli lärare, men när hon växte upp fanns inte högskolan på kartan för henne. Med Komvux läste hon vidare som 38-årig trebarnsmamma. Hennes ständiga mantra till sina döttrar: det är aldrig för sent, du kan bli vad du vill”, berättar Anna Holmqvist.
”Komvux gör så att mina SFI-elever tar ytterligare ett steg till att bli inkluderade i samhället. Jag älskar Komvux löjligt mycket”, skriver Jessica Schedvin.
”Tjugo år efter Komvux blev jag professor. Tack för den andra chansen”, framhåller Christer Nordlund.
Många beskriver värdet av just denna andra chans. Människor, som av ett eller annat skäl inte lyckades så bra i grund- och gymnasieskolan, har fått en möjlighet att komma igen.
Några struliga ungdomsår har inte hindrat dem från att senare i livet utbilda sig till professorer, lärare, läkare eller undersköterskor.
Det är fantastiskt för både de enskilda individerna och samhället i sin helhet. Människor och Sverige som nation har lyfts av vuxenutbildningen.
Nu gäller det emellertid att utveckla och stärka Komvux i en ny tid.
Sedan 2 september ligger det en utredningslunta på regeringens bord.
Kirunafödde Roger Mörtvik har presenterat en lång katalog med förslag och idéer. Det är ett betänkande som borde kunna ena både de rödgröna och borgerliga partierna. Kunskap och utbildning är avgörande faktorer för att kunna hantera alla samhällsförändringar.
Oavsett om vi talar om robotisering, digitalisering, teknikutveckling, globalisering eller integration så landar det i behovet av ökad kompetens. Därför gäller det att alla delar av utbildningssystemet, inklusive vuxenutbildningen, håller yppersta klass.
Den som av något skäl saknar rätt kompetens eller saknar fullständiga betyg måste ha möjlighet att skaffa sig kunskap och kunna göra sig anställningsbar även som vuxen. Det är ett bättre alternativ än att många hamnar i utanförskap och permanent arbetslöshet.
Mörtvik föreslår att personer som tidigare haft problem att komma in på komvux ska få större chanser. Detta genom att urvalsreglerna ändras så att det inte är den med minst utbildning som har förtur, utan den med störst behov.
Ofta går minst utbildning och störst behov hand i hand, men inte alltid, understryker han:
”Det kan till exempel gälla en nyanländ från Syrien som läst litteraturvetenskap i hemlandet, men nu tänkt söka en vårdutbildning. Det kan också gälla en arbetslös som behöver skola om sig.”
Rimligen är det tankar och idéer som borde kunna få brett stöd av hela det politiska systemet – och om det är något som till äventyrs tvekar om vuxenutbildningens betydelse rekommenderar jag att spana in den långa tråden #Komvux50 i Anna Ekströms Twitterflöde.