Hungriga vargar jagar bäst?
Det blev inte fler jobb bara för att regeringen gjorde arbetslösa och långtidssjuka fattigare.
I boken "Det sovande folket" 1993 formulerade Fredrik Reinfeldt sin ideologiska grundsyn: "Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras. De hälsosamma riskerna är mycket mänskligare än den falska tryggheten."
Foto: Pär Bäckström
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
"Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras. De hälsosamma riskerna är mycket mänskligare än den falska tryggheten."
Det var ingen oslipad gymnasieelev som tog till orda. Boken skrevs av en 28-årig riksdagsledamot med ambitioner och tunga uppdrag i Moderata Samlingspartiet.
På 124 sidor sammanfattade Reinfeldt sina åsikter:
"Välfärdstaten är en omöjlig konstruktion ... Överge den generella välfärdspolitiken och sluta att uttala löften om att välfärden kan garanteras politiskt. "
"De flesta människor skulle inte ställa upp på att de är offer för socialdemokratisk hjärntvätt. Det gör det inte mindre sant ... Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd. Tecknen är mycket tydliga hos det uppväxande släktet, de 60- och 70-talsfödda."
På sidan 12 jämställer Reinfeldt välfärdsstatens effekter med "pest, smittkoppor och aids". På sidan 109 beskrivs människor som behöver hjälp som "döva kravmaskiner".
Boken är inget allmänborgerligt program. Det är en nyliberal stridsskrift som tar sikte på att skrota välfärdsstaten och ersätta den med privata försäkringslösningar.
Staten ska se till att ingen svälter, enligt Reinfeldt. Men var och en ska ta sitt eget ansvar för att försäkra sig mot olyckshändelser, sjukdomar och arbetslöshet.
Dagens Reinfeldt uttrycker sig inte lika extremt. Men i grunden står han för samma ideologi som 1993.
I Mats Wiklund bok "En av oss" (Fischer & Co 2006) medger Reinfeldt att dagens politik har en sådan ideologisk grund.
"Delar av den kritiken bär vi ju fram i dag. Att ersättningssystemen är för omfattande, att människor inte kommer till sin rätt", sa Reinfeldt till Wiklund.
Det är också mot den bakgrunden vi ska se regeringens ingrepp i a-kassan och sjukförsäkringen. Trygghetssystemen gör svenskarna till lata dagdrivare.
Hungriga vargar jagar bäst, enligt borgarnas synsätt.
Fakta ger dock inget stöd till nyliberalernas tes. Åtstramningarna i trygghetssystemen har inte givit fler jobb och ökad tillväxt i Sverige. Tvärtom.
Arbetsförmedlingens statistik ger klart besked. Under mandatperioden har arbetslösheten nära nog fördubblats.
2006 uppgick den totala arbetslösheten till 5,3 procent (3,6 procent var öppet arbetslösa och 1,7 procent befann sig i program med aktivitetsstöd).
I mars 2010 uppgick arbetslösheten till hela 9,3 procent. Totalt 429 000 svenskar stod utanför den ordinarie arbetsmarknaden.
EU:s statistikorgan Eurostat visar att Sverige nu har högre arbetslöshet än de flesta andra EU-länder. Sverige har klarat krisen sämre än andra europeiska länder.
De senaste siffrorna visar att jämförbara länder som Belgien, Tyskland, Danmark, Österrike, Storbritannien och Nederländerna har lägre arbetslöshet än Sverige.
Sverige - som förr var ett modelland för sysselsättningspolitiken - är numera ett medelmåttigt EU-land när det gäller arbetslöshet.
Därför ska Reinfeldt och finansminister Anders Borg (M) vara försiktiga med skrytvalserna om sin ekonomiska politik och arbetslinje. Sanningen är bara några klick bort.
Väljarna kan själva surfa på Internet, googla sig fram till Eurostats databas och studera facit. Siffrorna för "unemployment rate" (arbetslöshet) är en dyster läsning för Sverige.
Det blev inte fler jobb och mer tillväxt bara för att den svenska regeringen gjorde arbetslösa och långtidssjuka fattigare.