Den 19-22 april 1889 grundades Sveriges socialdemokratiska arbetareparti vid en konstituerande kongress.
130 år senare genomför Socialdemokraterna sin 40:e ordinarie kongress. Kommande helg samlas 350 medlemsvalda ombud i Örebro för att dra upp riktlinjerna inför framtiden.
Partiledaren Stefan Löfven kommer säkert att reflektera en del kring partiets stolta historia.
Men framför allt kommer fokus att ligga på kongressens tema – jobb, utbildning och omställning.
Inrikesminister Mikael Damberg, som fått rollen som partistyrelsens föredragande, konstaterar att kunskapskraven ökar i både samhälls- och näringslivet.
”Företagens största tillväxthinder är att man inte lyckas rekrytera anställda med rätt kompetens. Samtidigt ser vi hur många känner en otrygghet och rädsla att lämnas efter när omställningen och den internationella konkurrensen fortsätter öka. Därför måste vi skapa bättre möjligheter till utbildning och att ställa om mitt i livet”, säger Damberg.
Det är också skälen till att han och partistyrelsen presenterar en hel katalog med kunskapsreformer.
Dels tar de sikte på att ge människor, som förlorar jobbet, möjligheter att komma igen, omskola sig och skaffa sig ny yrkeskompetens. Dels handlar det om att se till att näringslivet har välutbildade arbetare och tjänstemän, vilket är själva grunden för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen.
Damberg beskriver det som ”en ny socialdemokratisk politik för jobb, trygghet och utveckling”.
Partistyrelsen föreslår bland annat en växa- och växlareform för att stärka det livslånga lärandet. Bland annat ska studiemedelssystemet förändras så att det passar även yrkesverksammas vidareutbildning.
Vidare trycker Damberg & Co hårt på att ska finnas ett brett och likvärdigt utbildningsutbud i hela landet. Ett regionalt planeringsansvar ska införas och andelen platser på yrkeshögskola och högskola ska öka ytterligare med 30 000 platser till 2025.
Dessutom vill S-ledningen att yrkesutbildningen ska bli tillgänglig för alla, även för den som redan har en utbildning sedan tidigare.
Det är förslag och reformer som ligger i takt med tidens krav.
Just nu talas det ju mycket om behovet av att möta den ökade digitaliseringen, robotiseringen och automatiseringen.
De flesta är därför eniga om att kompetensutveckling är en central fråga för att svensk industri ska kunna behålla sin konkurrenskraft.
Arbetskraften behöver rustas för att kunna ta de nya mer avancerade jobb som ersätter de traditionella jobb som försvinner.
Trots det satsar både samhälle och näringsliv för lite på kompetensutveckling.
Ett exempel: 67 procent av IF Metalls har inte fått någon kompetensutveckling det senaste året, enligt en medlemsundersökning som genomförts av Novus.
68 procent har inte tillsammans med chefen gjort en plan för sin kompetensutveckling.
Det är oroväckande siffror – och visar hur angeläget att kompetensutveckling blir en högprioriterad fråga.
Förhoppningsvis blir Örebrokongressen startpunkten för ett sådant reformarbete.