Ordet incitament betyder, enligt ordboken, drivkraft, sporre eller morot.
På sin bloggsida Storstad skriver S-ekonomen Marika Lindgren Åsbrink:
"Vi lever i en tid som är väldigt upptagen av ekonomiska incitament."
Hon pekar på hur privatiseringar och entreprenader styrs av de ersättningssystem och incitament som skapas. Dessa incitament får oönskade konsekvenser, konstaterar hon.
Den höga ersättningen för läkarbesök i Stockholms läns vårdval gör det till exempel lönsamt för vårdcentraler med korta, enkla besök. Friskolor ger systematiskt högre betyg och skär ned på andelen behöriga lärare för att öka vinsten och så vidare.
Vinstintresset påverkar verksamhetens innehåll, är hennes slutsats.
Nu är Marika Lindgren Åsbrink inte vilken ekonom som helst utan nyss utsedd till ekonomisk rådgivare till Håkan Juholt.
Man kan utgå från att den bild som hon ger också delas av Socialdemokraternas nye ledare.
I allt väsentligt delar jag analysen. Incitament styr och felaktigt utformade kan de ställa till problem.
Men Marika Lindgren Åsbrinks resonemang visar bara ena sidan av myntet. För incitament styr naturligtvis också i den offentligt drivna verksamheten.
Där finns också drivkrafter som reducerar utbytet av varje satsad krona. Personalen har till exempel incitament att göra som man alltid gjort, motarbeta förändringar och låta sina egna intressen gå före patienternas/brukarnas/gästernas.
Det var därför som det gick så trögt med förändring och utveckling under 1970- och 1980-talen.
Att socialdemokratiska politiker inte tog uppgiften att utveckla välfärden på allvar bäddade för privatiseringarna.
Pendeln har dock slagit över för mycket åt andra hållet. Privatisering har blivit de borgerliga partiernas trollspö, som används även när det fungerar illa eller inte alls.
Om nu Socialdemokraterna åter lägger all fokus på att motarbeta privata entreprenörer riskerar partiet att vrida klockan tillbaka några decennier utan att välfärden blir bättre för det.
Socialdemokratiska politiker måste bli bättre upphandlare av privata entreprenader, men också bättre på att utveckla den egna verksamheten.
Receptet är inte att gå tillbaka till tiden då "Domus hette Domus" utan att utgå från dagens förutsättningar och forma bästa möjliga välfärd för morgondagen.
Både offentligt och privat utförd verksamhet behöver rimliga och riktiga incitament.
Peeter-Jaan Kask, Genarp, är frilansjournalist och författare.