Vårdagjämningen har passerat och vi går mot ljusare tider. Men det betyder inte att livet blir ljusare för landets löntagare.
Olika utspel från regeringen visar att man inte drar sig för att lägga sig i lönebildningen. Att man från regeringens sida smyger in en statlig lönepolitik. Den svenska modellen, som regeringen säger sig värna, bygger på att arbetsmarknadens parter tar ansvar för att löneökningarna ligger inom ramen för vad samhällsekonomin tål.
Det började efter regeringsskiftet 2006. Då blev det mycket dyrare att vara med i a-kassa inom branscher med hög arbetslöshet. Reinfeldt sa då att det är ett ansvar för arbetsmarknadens parter och att man måste hålla igen lönekraven. På så sätt tänkte sig Reinfeldt att arbetslösheten skulle minska.
Nu är det näringsministern som lägger näsan i blöt. Annie Lööf vill sänka avtalens lägsta löner med cirka en fjärdedel. Undrar om hon vet att en artonåring som jobbar inom restaurangbranschen tjänar cirka 14 000 kr på en heltid.
Tänk om Annie Lööf skulle försöka att åtminstone en månad leva på den lönen och en andra månad på cirka 10 000 kr. Och då pratar vi om lön innan skatt.
Kanske skulle det leda till att färre grodor hoppar ur munnen på olika ministrar. Kanske skulle det leda till en insikt hos regeringen om att sänkta löner eller skattesänkningar för företagen inte leder till en lägre arbetslöshet.
Regeringen halverade restaurangmomsen vid årsskiftet. Tanken var att åtgärden, som kostar 5,4 miljarder, skulle minska arbetslösheten. Samma tanke låg bakom regeringens beslut att sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år.
Regeringen trodde, och tror, mot bättre vetande att det ska stimulera arbetsgivarna att anställa fler ungdomar. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna har hittills kostat 51,5 miljarder. Inte miljoner utan miljarder!
Enligt professor Anders Forslund vid Uppsala universitet finns ingen forskning som tyder på att regeringens åtgärder har haft de effekter som regeringen hoppats på.
Ungdomsarbetslösheten har inte minskat. Effekten är istället att arbetsgivarna får pengar direkt i fickan. Tänk så mycket som hade kunnat göras för alla dessa miljarder. Så många som hade kunnat få en fullständig gymnasieutbildning eller kunnat få en utbildning som matchar mot arbetsmarknadens behov.
Regeringen fortsätter som de började efter valet 2006. Man tar pengar från löntagare, arbetslösa, sjuka och från pensionärer och för över till de som redan har fyllda fickor.
Men det finns hopp om ljus. Hoppet om en socialdemokratiskt ledd regering 2014.