I senastenumret av Utsikt (en informationstidning från landstinget i Norrbotten) finns en gedigen genomgång av landstingsekonomin.
Den tar död på en del av myter – till exempel snacket om att en massa pengar går till kultur och äventyrliga projekt.
Redovisningen visar att det mesta av pengarna går till sjukvård och tandvård.
94 procent av landstingsbudgeten används för primärvård, sjukhus, läkemedel, tandvård, psykiatri med mera.
En procent utgör kostnaderna för politik. Tre procent används till kulturverksamhet. Två procent till trafik och regional utveckling.
Det visar att det inte räcker med att minska politikerkostnaderna eller dra in stödet till Norrbottensteatern för att lösa landstingets ekonomiska problem.
Det ärockså bakgrunden till det omfattande besparingspaket som ska diskuteras och beslutas vid landstingsfullmäktiges sammanträde i Arjeplog den 9–10 juni.
Det handlar inte om politisk illvilja, utan om bistra ekonomiska realiteter.
Som revisorerna har påpekat befinner sig landstinget i en mycket allvarlig situation. I april riktade revisorerna hård kritik mot det negativa resultatet, att de olika verksamheterna under en följd av år tillåtits gå med stor förlust och att den tidigare landstingsledningen inte förmått att följa upp beslutade sparkrav.
Ingen ansvarskännande ledning kan bortse från sådana anmärkningar.
Det gårsäkert att diskutera detaljer i sparprogrammet, som ligger på sammanträdesbordet i Arjeplog.
Men politikerna och de verkställande tjänstemännen kan inte blunda för verkligheten eller sticka huvudet i sanden.
Det krävs ett antal svåra och obekväma beslut som berör hälsocentraler, tandvård, kultur och annat för att få skutan på rätt kurs igen.
Politik är tyvärr inte alltid en dans på rosor.
Man kan inte göra som i Grekland och bara strunta i stora underskott.
Det funkar ett litet tag men till sist blir situationen ohanterlig.
I längden går det inte att slarva med ekonomin.