Det var inte länge sedan det var mest bråk och käbbel i Jokkmokkspolitiken.
Under den dramatiska och turbulenta mandatperioden 2002-2006 hann kommunen avverka inte mindre än tre olika kommunalråd: Sune Berg (KD), Anna Hövenmark (V) och Sixten Eriksson (S)!
Under mandatperioden 2006-2010 började dock förhållandena att normaliseras.
Dåvarande kommunalrådet Anna Hövenmark (V) gjorde sitt för att skapa lugn och arbetsro. Men hon hade också hjälp av en socialdemokratisk opposition som tog ansvar för att hyfsa debattklimatet.
"Efter valet 2006 bestämde vi oss för att diskutera sakfrågor och att inte ägna oss åt personangrepp", säger Stefan Andersson (S), som sedan årsskiftet är nytt kommunalråd i Jokkmokk.
Uppenbarligen uppskattar väljarna det nya tonläget. I kommunvalet 2010 bröt Socialdemokraterna i Jokkmokk mot rikstrenden och ökade till 47 procent.
Tillsammans med samarbetspartiet FJK (Framtid i Jokkmokks kommun) utgör S den nya majoriteten i inlandskommunen.
De två partierna förfogar över sammanlagt 18 av 31 mandat i kommunfullmäktige i Jokkmokk.
Med 442 personkryss framstår dessutom Stefan Andersson som den överlägset mest populäre politikern i kommunen.
Stefan Andersson är relativt ny i Jokkmokkspolitiken. Han är visserligen jokkmokkare i grund och botten, men han bodde i Stockholm 1992-2005.
Därför slapp han vara med om den mest infekterade perioden i lokalpolitiken. Han var inte belastad av gamla strider och kunde bli en samlande kraft.
Själv vill han inte tala så mycket om personkryssen och sin egen roll. I stället vill han fokusera på framtidsfrågorna.
"Den stora snackisen nu är gruvetableringen", konstaterar han.
Det brittiska prospekteringsföretaget Beowulf Mining har ansökt om att få göra provbrytningar i Kallak .
Om alla bitar faller på plats kan Jokkmokk ha en gruva med 300 nya arbetstillfällen om bara fem år. Därutöver finns kringeffekterna för andra näringar.
"Men först gäller det att se hur det går med miljöprövningen", understryker Andersson.
Andersson upplever dock att det finns en bred majoritet i kommunfullmäktige för gruvsatsningen.
"En gruvetablering kommer inte att hindra oss att utveckla besöksnäringen, rennäringen och andra verksamheter. Till ytan är Jokkmokk lika stort som halva Schweiz. Vi är landets näst största kommun med nästan 20000 kvadratkilometer. Låt säga att vi upplåter två kvadratkilometer för gruvan. I så fall har vi ändå kvar nästan 20 0000 kvadratkilometer för annat", framhåller S-rådet.
Gruvplanerna är inte det enda som engagerar kommunledningskontoret. Siktet är även inställt på att utveckla besöksnäringen.
"Kommunfullmäktige tog nyligen beslut att bilda ett destinationsbolag. Det innebär att kommunen och näringslivet tar gemensamma krafttag för att utveckla besöksnäringen", säger han.
En rad lokala företag är medlemmar i Destination Jokkmokk (Hotel Porjus, Mattssons Skoterservice, Samelandsresor, Jokkmokks Tenn AB, Kåbdalis Skidliftar AB , för att nämna bara några).
Tanken är att gemensam marknadsföring och samverkan ska locka fler turister, besökare och konferensgäster till Jokkmokk.
Stefan Andersson är också glad för utvecklingen av nyföretagandet i kommunen. 2010 hade Jokkmokk faktiskt flest nystartade företag per invånare av samtliga norrbottniska kommuner, enligt Nyföretagarbarometern.
"Vi har många duktiga entreprenörer. Men jag vill också skryta över näringslivsbolaget Strukturum som gör ett bra jobb för att underlätta för företagarna", säger Anderssonm.
Andersson sticker inte under stol med att nya arbetstillfällen är viktiga för kommunen.
"Vi behöver fler människor i arbete för att kunna finansiera skolor, vård och omsorg. Utan skatteintäkter kan vi inte upprätthålla servicen", säger han.
Stefan Andersson konstaterar att kommunen håller budgeten för 2011. Men redan 2012 väntar tuffare tider.
"Vi tillhör de kommuner som förlorar på förändringarna i skatteutjämningssystemet. Det kommer att tvinga fram vissa besparingar", säger han.
Han önskar en annan inriktning på den nationella politiken.
"Nu satsar regeringen 5,4 miljarder kronor på sänkt restaurangmoms. Det hade varit bättre att satsa de pengarna på den kommunala servicen i stället", säger Andersson.
Under vattenkraftepoken var Jokkmokk en kommun med stark tillväxt.
Som störst var kommunen 1959 när det bodde hela 11 666 invånare i kommunen.
Men under de senaste decennierna harbefolkningssiffrorna haft en nedåtgående trend. I dag är befolkningssiffran nere runt 5 100 personer.
Men Stefan Andersson är övertygad om att det går att vända trenden.
"Jokkmokk har ett starkt varumärke. Vi förknippas med natur- och fritidsliv. Många söker sig även hit av de skälen. Jag ser det när vi rekryterar chefer och annan personal. För mig själv var det också ett skäl för att flytta tillbaka från Stockholm", framhåller han.
Till det kan nu också läggas en större politisk stabilitet. Det är en faktor som inte ska underskattas.
En liten kommun som Jokkmokk har inte råd att använda sin politiska energi till trätor och gamla surdegar.
Vem söker jobb som personalchef eller fritidschef i en kommun som präglas av kaos? Vilket förtroende skapar det när man uppvaktar statliga myndigheter?
Det betyder inte att den lokala debatten ska tystna. Men det handlar om att visa respekt för meningsmotståndare.
Eller som Stefan Andersson själv säger: "I kommunfullmäktige kan vi vara oense i sakfrågor, men vi behöver ju inte bli osams och ovänner för det."