I journalistskocken som följde nye S-ledaren Håkan Juholt under hans besök i Luleå under torsdagen fanns ett för mig nytt och obekant ansikte.
Det visar sig vara Fredrik Loberg, journalist på tidningen Nyheterna i Oskarshamn.
Loberg ska skriva en bok om smålänningen Juholt och hans väg till makten.
Under en lucka i Juholts intensiva program passade jag på att fråga Loberg om Juholts omtalade intresse för kultur.
"Håkan Juholts morfar är den kände konstnären och skulptören Arvid Källström. Källström är väldigt stor i våra hemtrakter", berättar Fredrik Loberg.
På sina håll framställs Juholt som en obildad lantis. Men Juholts kulturella kapital rymmer alltså mer än Elvis Presley och Johnny Cash.
Med modersmjölken och sedan barnsben har han fått ett stort intresse för konst, musik och litteratur. Han pratar inte så mycket om det, men det präglar honom som politiker.
Före onsdagens partiledardebatt förberedde han sig med att läsa kanadensiska Alice Munros novellsamling "För mycket lycka" och genom att lyssna på Monica Zetterlunds version av "Trubbel".
En och annan borgerlig ledarskribent kommer att få lära om. Den nye S-basen ska inte underskattas.
Juholt har större djup och bildning än många av dem som nu försöker förminska honom och hans parti.
Under torsdagens besök i Kulturens Hus i Luleå lyssnade Juholt med stort intresse på företrädare för dans-, musik, film- och kulturlivet i Norrbotten.
Gunnel Karbin, chef för Norrbottensmusiken, beskrev hur musiken och dansen skapar nya jobb och företag i Piteå.
"Runt musikhögskolan och företagsbyn Acusticum har det vuxit fram ett kompetenskluster. Musikhögskolan har knoppat av nya företag med kopplingar till musiken", sa hon.
Per-Erik Svensson, vd för Filmpool Nord, talade om värdet av ett starkt regionalt centrum för film.
"Norrbotten skulle inte synas i SVT om inte Filmpool Nord fanns", sa han bland annat.
Annorlunda uttryckt: Regional utveckling handlar inte bara om basindustrierna. Det kulturella stålet är också viktigt.
Det bör den nya S-ledningen ta fasta på, när den börjar snickra på sin nya regionalpolitik i höst.
Men även tillgången till goda kommunikationer och bra infrastruktur spelar stor roll för tillväxten i norr.
När jag får en pratstund med Juholt frågar jag hur han ser på Norrbotniabanan, det vill säga en ny kustjärnväg mellan Umeå och Luleå.
"I innevarande budget har S avsatt 10 miljarder kronor för bygget av första etappen av Norrbotniabanan. Det är en satsning som är fullt ut finansierad", säger han.
Han konstaterar att den borgerliga regeringen inte prioriterar Norrbotniabanan lika högt.
"Regeringen har inte avsatt ett öre för projektet i sin infrastrukturplan till 2021. Det blir ingen bana om det inte blir ett regeringsskifte", framhåller Juholt.
Juholt argumenterar ivrigt för större samhälleliga investeringar i järnvägar, vägar, bostäder, utbildning och bredband.
"Det ger växtkraft i hela samhället. Vi tycker det är viktigare med större satsningar på utbildning än att sänka skatterna och betala av mer på den redan rekordlåga statsskulden", säger han.
När Juholt besökte Vuxenutbildningen i Luleå kommun fick han påtagliga bevis för vad utbildningssatsningar kan uträtta.
Ungdomarna Jens Forsberg, Victoria Granström och Anna Odepark, som alla lämnade gymnasiet utan fullständiga betyg, berättade om hur de fått möjlighet att komplettera sin utbildning via Komvux. De fick självförtroendet tillbaka.
Men det var ingen självklarhet att de skulle få chansen.
Direkt efter regeringsskiftet 2006 minskade den nya regeringen statsbidragen till Komvux med 600 miljoner kr.
Det innebar att kommunerna tvingades att antingen dra ned på antalet utbildningsplatser eller tillskjuta egna pengar. Luleå kommun valde det sistnämnda.
"Vi kunde inte låta det vara ogjort. Vi hade 450 ungdomar i kö till vuxenutbildningen. Det var nödvändigt att satsa och ge dem en möjlighet att komplettera sin utbildning. Men det innebar att andra kommunala verksamheter fick stå tillbaka", säger S-kommunalrådet Yvonne Stålnacke.
Alla kommuner har dock inte möjligheter att göra sådana satsningar. Många fattiga glesbygdskommuner lever under knappa omständigheter.
Andra kommuner har visserligen god ekonomi och välfyllda kassakistor, men de väljer ett prioritera andra saker.
Till exempel finns stora skillnader mellan statsminister Fredrik Reinfeldts blåa hemkommun Täby och det röda Luleå.
"I Täby ordnar kommunen bara 50 sommarjobb. I Luleå är det mer än 1600 ungdomar som garanteras sommarjobb via kommunen. Det gör skillnad vem som styr", konstaterade Juholt efter att ha lyssnat på genomgången av Vera Westerlund, arbetsmarknadskonsult i Luleå.
Luleå gör det som hela landet borde göra, framhöll Juholt, och Yvonne Stålnacke växte ett par centimeter.
Samtidigt passade Juholt på att lätta litet grand på förlåten till höstens socialdemokratiska skuggbudget.
"Vi kommer att presentera förslag som innebär att alla ungdomar i Sverige, från nionde klass till sista året på gymnasiet, ska kunna ha sommarjobb med avtalsenlig lön. Vi ska garantera det med statliga medel", sa han.
Klokt. Fler feriejobb ger en chans för fler ungdomar att skaffa sig arbetslivserfarenheter och kontakter som kan leda till anställningar i framtiden.
Det är en viktigare satsning än att införa nya jobbskatteavdrag.
Lars Näsvall, chef för Arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå, efterlyser även ett återinförande av plusjobben.
"Det är den vettigaste insats som jag varit med om under min tid", säger han.
Även det är ett förslag som borde rymmas i höstens (S)kuggbudget.
Plusjobben är en betydligt vettigare modell än dagens bedrövliga fas 3. Plusjobben gav en lön som det gick att leva på samtidigt som de långtidsarbetslösa fick chansen att göra meningsfulla insatser på skolor och äldreboenden.
Besöket i Norrbotten har definitivt givit Juholt en och annan idé som det går att använda i det fortsatta oppositionsarbetet.
Ljuset kommer från norr, som alltid.