Farsen runt statsbudgeten i december år 2014 var ett bott-ennapp i svensk inrikespolitik.
Inför beslutet gjorde statsminister Stefan Löfven (S) allt vad han kunde för att söka åstadkomma en bred uppgörelse om budgeten.
De borgerliga var dock inte intres-serade av att kompromissa med den nya rödgröna regeringen. I stället föll hela budgeten i en dramatisk omröstning den 3:e december.
Vi fick en period med parlamentarisk röra och inrikespolitiskt kaos.
Så småningom föddes en tillnyktring och växande insikt hos de borgerliga partierna om att även en minoritetsregering måste kunna lägga en budget som hänger ihop. Nyvalshotet undanröjdes – och sedan dess har den rödgröna regeringen kunnat få i genom två vårändringsbudgetar samt en höstbudget.
Visserligen finns en del stridstupp-ar och sossehatare på den borgerliga kanten som inte alls är främmande för att driva fram en regeringskris. Fast de flesta förstår ändå att Sverige tjänar på att det råder viss ordning och reda i statens budgethantering.
Riksdagsbeslutet om budgeten är ingen simpel strid i MUF, KDU eller CUF.
Det berör oss alla som bor i Sverige – gamla och unga, sjuka och friska, sörlänningar och norrlänningar.
Det handlar om mer än 1 000 miljarder kronor, 27 statliga utgiftsom-råden, ramarna för statliga verk, myndigheter, kommuner och landsting.
Beslutet får direkta och omedelbara konsekvenser i människors vardag.
Tag bara en sådan sak som den planerade upprustningen av järnvägssträckan Älvsbyn–Bastuträsk.
I den rödgröna regeringens budgetförslag för år 2015 anslogs 1,24 miljarder kronor extra till ökat järnvägs-underhåll.
Fast när budgetpropositionen föll i riksdagsvoteringen den 3:e december år 2014 blev det heller inga nya pengar till järnvägarna.
Detta var verkligen ingen liten struntsak. Det blev tvärtom starkt negativt för den norrländska industrin.
Skogsindustrierna, ståljätten SSAB, Green Cargo och andra företag pekade på att bristerna på sträckan Älvsbyn–Bastuträsk innebar stora förseningar och merkostnader i form av många miljoner.
Jag tror inte att någon borgerlig riksdagsledamot egentligen önskade detta. Fast det blev faktiskt det dystra resultatet av deras simpla taktiserande i riksdagen den 3:e december år 2014.
Det slog direkt mot upprustningen av järnvägen och de tunga industri-transporterna i norra Sverige.
I och med att den rödgröna regeringen fick i genom satsningen på järnvägs-underhållet under budgetbehandlingen år 2015 har emellertid projektet kunnat komma i gång.
Trafikverket skruvar nu upp tempot i renoveringen av norra stambanan. I år kommer spårbyten att göras på två sträckor – Storblåliden–Älvsbyn samt Bastuträsk–Träskholm.
Det är välkommet. Fast det finns skäl att minnas att budgetkaoset i december år 2014 fördröjde satsningen med minst ett år – vilket innebar ännu ett år med bekymmer samt kostnader för både gods- och persontrafiken i norr.
Det borde leda till viss eftertanke och besinning hos de som fortfarande snackar om att fälla regeringen Löfven och att utlösa en regeringskris. Det är att leka med elden.
Politisk osäkerhet stärker inte svenskt näringsliv eller landets ekonomi – och riskerar att fördröja viktiga framtidssatsningar.