Kollektivtrafiken behöver stabilitet

Politik2012-08-21 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Vi betalar gemensamt för kollektivtrafiken med våra skatter och biljettpengar. Kollektivtrafiken är liksom övrig infrastruktur, vård, omsorg och skola en del av den grundläggande samhällsservicen.

Avreglering, bolagisering och konkurrensutsättning har sedan 90-talet varit ledord. De har tvingat fram stora förändringar och försämringar inom kollektivtrafiken.

Kollektivtrafiken är en klimatsmart samhällelig nyttighet som kräver stabilitet och pålitlighet för att vara effektiv och resenärstillvänd. Istället för att utgå från resenärernas behov har regeringen valt att fokusera på företags rätt att etablera sig på marknaden.

En ny kollektivtrafiklag började därför gälla 1 januari 2012. Lagen utvidgas nästa år med att även vattenvägarna ska avregleras.

Det finns inga internationella exempel som stöder regeringens tes att en avreglerad kollektivtrafik ger ett ökat trafikutbud och lägre priser. Tvärtom har det visat sig att de länder som lyckats bäst med att attrahera resenärer till kollektivtrafiken har ett system som liknar det vi har haft i Sverige de senast 10 - 15 åren, det vill säga ett system som innebär att det offentliga tar ett stort organisatoriskt, samordnat och finansiellt ansvar medan själva utförandet kan bedrivas av olika aktörer.

Före valet 2010 lovade vi, i de rödgröna partierna, att om vi vann valet skulle vi riva upp kollektivtrafiklagen. Kollektivtrafiken är inte vilken vara som helst. Den är ett av de viktigaste verktygen för att komma åt oljeberoendet och klimatpåverkan.

Med bättre och punktligare kollektivtrafik får vi mindre trängsel och ökar möjligheterna för pendling till jobb och utbildning. Avregleringen slår däremot sönder ett samordnat trafiksystem och bäddar för att biljettpriser höjs och trafikutbud försämras.

I våras blev V, MP och S i Trafikutskottet uppvaktade av SEKO. De ville att vi skulle fortsätta driva frågan om att riva upp kollektivtrafiklagen. Det visade sig att det var bara (V) som i konsekvensens namn skrivit ett motionskrav på detta.

S och MP ansåg att tiden efter att lagen trätt i kraft varit för kort för att föreslå att lagen rivs upp. I vissa län har den nya lagen ännu inte hunnit få några konsekvenser.

(V)i blev alltså ensamma om att kräva att lagen skulle rivas upp. Vi blev däremot överens om att begära en utvärdering som skulle genomföras nästa år, men fick inte majoritet för det i riksdagen. En utvärdering som skulle visa på vad lagen har haft för konsekvenser på målet om att fördubbla kollektivtrafikens andel till 2020?

Hur har servicegraden och biljettpriserna påverkats? Hur har miljöanpassning, handikappanpassning, arbetsmiljö och trafiksäkerhet försämrats?