En undersökning från LO-distriktet i norra Sverige visar att det finns stora skillnader mellan gymnasieskolornas yrkesprogram.
Bäst i Norrbotten är fordonsprogrammet. 70 procent av eleverna har fått fäste på arbetsmarknaden tre år efter utbildningen.
Sämst i länet fungerar medieprogrammet. Bara 25 procent har etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter gymnasiet.
LO-företrädarna är bekymrade över siffrorna.
”Ett stort problem är att yrkesprogrammen på sina håll präglas av låg kvalitet. Genom att höja kvaliteten kan fler unga välja ett yrkesprogram, fullfölja sin gymnasieutbildning och sedan också få ett jobb med schyssta villkor”, säger Krister Johansson, vice ordförande för LO-distriktet i norra Sverige.
LO har tre förslag för att lyfta gymnasieskolan och yrkesutbildningarna.
1. Gymnasieskolan bör göras obligatorisk. Gymnasieskolan är avgörande för att få ett jobb. Av de som inte har en avslutad gymnasieutbildning är bara 28 procent i arbete eller studier fem år senare. Att göra skolformen obligatorisk sätter press på skolan att förbättra kvaliteten på utbildningen så att alla elever klarar sig
2. Högskolebehörigheten på yrkesprogrammen måste återinföras. Sedan högskolebehörigheten togs bort med den nya gymnasiereformen från 2011 störtdök det redan låga söktrycket till programmen från 33,6 procent till 27,1 procent. Många som läst en yrkesutbildning vill någon gång läsa vidare på högskolan och vi måste rusta dagens unga för morgondagens arbetsmarknad. Då har vi inte råd med några stängda dörrar eller återvändsgränder.
3. Ge branscherna större inflytande. Ska gymnasiet kunna rusta eleverna för yrket de valt att utbilda sig till måste branscherna vara med hela vägen. Bara när skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi få högkvalitativa yrkesutbildningar som eleverna söker, slutför och som leder till jobb.
Det är förslag som även många arbetsgivare och företagare borde kunna ställa sig bakom. Många näringslivsföreträdare vittnar om problem.
Det finns branscher som skriker efter utbildad personal men upplever att gymnasiet inte tillgodoser deras behov.
Det är dessutom många som väljer att inte söka till de yrkesförberedande programmen eftersom inte ger högskolebehörighet.
Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv är det så många som 25 procent av eleverna som i dag går på högskoleförberedande program som aktivt har valt bort yrkesprogrammen eftersom de inte ger behörighet.
Det finns alltså massor att göra för nya gymnasieministern Aida Hadziaclic (S) och den rödgröna regeringen.
Det krävs ett hårt och långsiktigt arbete för att öka attraktiviteten och kvaliteten i gymnasieskolans yrkesutbildningar.