I måndags var det talmansomröstning i riksdagen.
En majoritet bestående av M, L, KD, C och SD röstade fram Andreas Norlén till talmansposten. Sedan valdes Åsa Lindestam (S) till vice talman.
Så långt var allting ungefär som förväntat. Valen av andre och tredje vice talman rymde dock en hel del dramatik.
Allianspartierna (M, L, KD och C) hade meddelat att deras ledamöter skulle lägga ned rösterna i valet av andre vice talman, som handlade om Björn Söder (SD) eller Lotta Jonsson Fornarve (V).
I den slutna slutomröstningen röstade emellertid ändå 20 borgerliga ledamöter aktivt på Björn Söder. Huvuddelen av dessa var moderater, enligt Expressen, som talat med personer i partiets riksdagsgrupp.
I samma omröstning röstade dessutom fem ledamöter från alliansen på vänsterpartisten Jonsson Fornarve.
Det betyder att 25 av alliansens sammanlagt 143 ledamöter lämnade den gemensamma linjen.
Hela 17 procent av alliansledamöterna valde alltså att gå sina egna vägar i den avgörande omröstningen!
Den borgerliga splittringen blev tydlig även i valet av tredje vice talman. Sju alliansledamöter röstade aktivt emot den gemensamma allianskandidaten – Kerstin Lundgren (C) – och för sverigedemokraten Björn Söder. Ytterligare sju lade ned sina röster.
I valet mellan en hedervärd centerpartist och den kontroversielle Söder valde således 14 borgerliga riksdagsledamöter att inte rösta enligt den överenskomna allianslinjen.
Det är ett agerande som säger en hel del om tillståndet i den borgerliga alliansen. Det är minst sagt svajigt.
Talmansomröstningen visar i blixtbelysning att den så kallade alliansledaren Ulf Kristersson (M) har ett svagt grepp inte bara om samarbetspartierna KD, C och L, utan även det egna partiet och den egna riksdagsgruppen.
Expressen skriver om ett internt uppror som leds av riksdagsledamoten Hanif Bali och tunga kommunalmän från Skåne som vill gripa makten med hjälp av SD, trots att det går stick i stäv med Liberalernas och Centerpartiets intressen.
Följaktligen kommer starka reaktioner från både C- och L-håll.
”Budskapet kan inte undgå att noteras i Centerpartiet, att det finns alliansledamöter som föredrar en SD-talman som inte anser att judar kan vara svenskar och jämställt homosexualitet med tidelag, framför Centerpartiets utrikespolitiska talesperson”, skriver Patrik Oksanen i Hudiksvalls Tidning (C).
Oksanen varnar för att M riskerar att förvandlas till ”ett Toryparti, som kapas av en högljudd destruktiv minoritet medan den konstruktiva och ansvarstagande delen tystnar steg för steg.”.
Även liberala Expressens Anna Dahlberg varnar borgerligheten för att vandra längs denna sverigedemokratiska väg.
”SD är ett värderingsmässigt och säkerhetspolitiskt opålitligt parti. Partiets projekt går långt bortom att strypa invandringen. Det är nationalismen som är både mål och medel för SD. Hur partiet utvecklas över tid är svårt att sia om, men i dagsläget framstår en storkoalition mellan S och M som en mycket mer ansvarsfull lösning på det politiska dödläget”, skriver Anna Dahlberg.
Det är en lösning som inte ska uteslutas. Möjligheterna för en sådan storkoalition av tysk modell har dock inte ökat efter veckans talmansomröstning.
Den gav nämligen ett klart besked om att det finns en stor grupp moderater (och sannolikt även en del kristdemokrater) som föredrar samarbete med SD framför S och hellre vill ha en långtgående högersväng än kompromisser i politikens mittfält.