Ledare: Kvinnornas Fredrik?

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har upptäckt att han och hans regering har problem bland de kvinnliga väljarna. I en artikel i Expressen talar regeringschefen nu om att han ska bli "Kvinnornas Fredrik".
Politiker som börjar tala om sig själva i tredje person brukar vara på väg att tappa verklighetsförankringen. Så är det också i det här fallet.

Regeringspartiernas tillbakagång bland de kvinnliga väljarna beror inte på att Fredrik Reinfeldt har talat för lite med de kvinnliga väljarna. Den beror på att många kvinnor drabbas hårt och direkt av hans och regeringens politik.
Fredrik Reinfeldt snackar om att han vill förbättra tryggheten för kvinnor. Men i realiteten slår regeringspolitiken mot många redan utsatta kvinnor.
 Försämringarna i sjukförsäkringen drabbar kvinnor mer än män. Ungefär två tredjedelar av de sjukskrivna är kvinnor. Det beror inte på att kvinnor har fuskat mer med sjukförsäkringen. En nyutgiven LO-rapport pekar i stället på att kvinnor löper större risk att bli långtidssjuka än män eftersom de för det mesta har sämre arbetsmiljö, gör mer hemma samt har sämre tillgång till företagshälsovård och rehabilitering.
 Förändringarna i avgiftssystemet för a-kassan innebär att grupper som löper större risk att drabbas av arbetslöshet får betala högre avgifter. Det drabbar många kvinnodominerade branscher med hög arbetslöshet - till exempel hotell- och restauranganställda. Ungefär 25 procent av Hotell- och restaurangfackets medlemmar går arbetslösa någon gång under året. Kvinnliga hotellstäderskor får betala högre avgifter medan manliga civilingenjörer kommer billigare undan.
Begränsningen av deltidsstämplingen slår särskilt hårt mot kvinnodominerade yrken. Många kvinnliga kommunalarbetare och handelsanställda tvingas arbeta deltid ofrivilligt och behöver pengarna från a-kassan för att klara försörjningen.

Till detta ska läggas den borgerliga skattesänkningspolitikens konsekvenser för den offentliga sektorn. Om man - som skett under den gångna mandatperioden - sänker skatterna med 95 tusen miljoner kronor blir det 95 tusen miljoner kronor mindre för den gemensamma sektorn.
Det betyder mindre pengar för att anställa lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare, bibliotekarier och barnskötare.
I spåren av skattesänkningarna följer nu också åstramningarna i stat, kommuner och landsting.
Många offentliganställda kvinnor tvingas lämna sina jobb.

Det mesta av de borgerliga skattesänkningarna har dessutom gått till de som redan har det gott ställt. 60 procent av regeringens skattesänkningar har hamnat hos de tio procent rikaste, enligt RUT (Riksdagens utredningstjänst).
Och huvuddelen av de rika och förmögna i det svenska samhället är som bekant inte kvinnor, utan män.

Detta är bakgrunden till att fler och fler kvinnor nu väljer att stödja något av de rödgröna partierna.
Reinfeldt får svårt att bli "Kvinnornas Fredrik" i valet 2010.