Onsdagen den 27 april hände en ny arbetsplatsolycka med dödlig utgång på SSAB-området i Luleå.
Det är den femte dödsolyckan på fem år och väcker många frågor om det lokala arbetsmiljöarbetet.
Den S-ledda regeringen har – till skillnad från den tidigare alliansregeringen – valt att prioritera arbetsmiljöfrågorna.
Arbetsmiljöverket har fått en rejäl förstärkning med 100 miljoner kronor årligen under hela mandatperioden.
Det gör att myndigheten kan anställa fler inspektörer och sätta fingret på bristfälliga arbetsmiljöer.
Vidare har statliga bidraget till utbildning av regionala skyddsombud utökats.
Dessutom görs en satsning för att lyfta arbetslivsforskningen under perioden 2015–2018.
Till detta ska läggas att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har presenterat en ny arbetsmiljöstrategi.
Målet är klart – en nollvision mot dödsolyckor och ett hållbart arbetsliv.
Även i årets avtalsrörelse har åtgärder för en bättre arbetsmiljö spelat en central roll. Till exempel har de fem förbunden i Facken inom industrin (FI) lyft ett gemensamt arbetsmiljökrav.
Initiativen från centralt håll är välkomna och bidrar till att sätta arbetsmiljöfrågan högre på dagordningen.
Men det återstår en lång väg att vandra innan visionerna är verklighet på lokal nivå. Fort-farande – i Sverige 2016 – finns allvarliga brister i arbetslivets vardag.
Den tragiska dödsolyckan hos SSAB är tyvärr inte det enda exemplet. Under 2015 dog 44 människor i arbetsplatsolyckor – och hittills i år har 19 människor mist livet på jobbet.
Högen av larmrapporter blir dessutom allt större.
SVT:s Uppdrag Granskning avslöjande om den bristfälliga arbetsmiljön under bygget av Mall of Scandinavia i Solna är ett exempel.
Nyligen visade webbtidningen Dagens Arena även att antalet anmälningar om ohållbar arbetsmiljö (så kallade 6:6-anmälningar) har ökat kraftigt.
Det är för tidigt att slå fast vad som gick snett på SSAB den här gången. Dödsolyckan ska utredas i vederbörlig ordning.
Men som har skett ska inte få ske på någon arbetsplats.
Alla människor ska ha rätt till en riskfri arbetsmiljö-.
Slutligen: Det krävs mer resurser för att utreda arbetsmiljöbrott. Rättsmaskineriets kvarnar mal alldeles för långsamt.
Tag bara den allvarliga kalkugnsolyckan i Luleå i november 2011, som tog ett människoliv och skadade en annan människa för livet.
Det har tagit rättsväsendet nästan fem år för att komma fram till ett åtal mot det berörda företaget – Nordkalk. Datum för rättegång är ännu inte fastställt.
Det är oacceptabelt att det ska behöva ta så lång tid att klarlägga vad som skedde och få ett rättsligt avslut för alla inblandade.