Bara drygt hälften av alla gymnasieelever i Jokkmokk tar sig igenom gymnasieskolan. Fyra år efter inskrivning står fortfarande 43 procent av Jokkmokks ungdomar utan godkända betyg vilket är en galet hög siffra.
Norrbotten ligger med 24 procent precis på rikssnittet, vilket även det är skamligt högt. Att en fjärdedel av våra ungdomar inte tar sig igenom gymnasiet är ett misslyckande för hela vårt samhälle och något vi måste förändra.
Det var för någon vecka sen jag fick se dessa siffror, i samband med att Norrbottens Regionala Partnerskap fastställde vilka mål som länet skall sträva efter.
Målen som fastställdes innefattade allt möjligt, från sysselsättningstal och energieffektivisering till nettoflyttning, bredbandstäckning och antal nystartade företag.
Bland alla dessa viktiga mål tycker jag att en bra skolgång för våra unga är det viktigaste.
Att vi gemensamt strävar mot att ha en skola som kan ta hand om alla ungdomar borde vara en självklarhet.
Att så få unga som möjligt skall behöva inleda sitt vuxenliv med en känsla av misslyckande - för det är det ett icke fullständigt gymnasiebetyg innebär för många - är allas vårt ansvar.
Och det här är förstås inte bara viktigt för de norrbottniska ungdomarna. Det är också viktigt för vårt näringsliv och samhälle.
Det är uppenbart vilken koppling som finns mellan ett godkänt gymnasiebetyg och chansen att få jobb. Det är förstås ett grundkrav för vidare studier. Och det minskar drastiskt risken att behöva uppleva ett tråkigt, olyckligt och för samhället kostsamt utanförskap.
Det här är en ekvation som borde gå ihop och som måste gå ihop: Våra rikedomar och vårt välstånd måste gå att översätta till ett gott skolsystem. Det är den enskilt viktigaste frågan för vår konkurrenskraft, för vårt självförtroende och för vår framtid.
Vårt läns massiva investeringar, vår sjunkande arbetslöshet och vår sjudande optimism får resten av Sverige och Europa att häpna. Men detta, i kombination med massiva pensionsavgångar och en tidigare stor utflyttning, gör att varenda ungdom behövs i det framtida Norrbotten.
Vad ska vi då göra för att nå detta mål? För mig är svaret enkelt: Ge skolan mer resurser.
Det finns de som försöker lura i oss att antalet elever per lärare inte påverkar kvalitén på skolan.
Skitsnack, säger jag. Vi behöver fler lärare och dessa behöver mer resurser att arbeta med.
Handelskammaren förespråkar en rejäl löneökning för lärare, för gymnasielärare ett lönelyft på 10 000 kronor i månaden, för att höja yrkets status och ge våra lärare en mer rättvis ersättning för det hårda jobb de lägger ner.
För ett livskraftigt framtida Norrbotten är det dags att redan idag ta denna fråga på yttersta allvar och vara beredd att låta dessa satsningar kosta. För vi kommer ha igen det.