Ledare: Lärarna laddar för kongress

Lärarförbundet, som organiserar 225 000 medlemmar, samlas till kongress i Stockholm 9-12 november.
251 ombud, som företräder lärare i grund- och gymnasieskolan, förskolan, fritidspedagoger, skolledare och högskolelärare, formulerar sina krav, idéer och synpunkter inför framtiden.

I onsdags träffade jag två av de åtta norrbottniska ombud som deltar i kongressen. Sara Sundström och Annika Samuelsson är ordförande för Lärarförbundets lokalavdelningar i Arjeplog respektive Boden.
Bägge är kongressombud för första gången och ser fram emot att få vara med och påverka förbundets politik.

"En viktig fråga är den nya skollagen och regeringens förslag om lärarlegitimation. Vi vill att legitimationen ska omfatta alla lärargrupper, även yrkeslärare och fritidspedagoger som inte finns med i förslaget", säger Annika Samuelsson.
Hon trycker hårt på att lärarlegitimationen kommer att kräva större ekonomiska resurser till kompetensutveckling och fortbildning.
"I de flesta kommuner finns lärare som undervisar i ämnen utanför sin behörighet. De måste erbjudas kompetensutveckling. Och det brådskar. 2015 ska systemet med lärarlegitimation fungera fullt ut", säger Samuelsson.

Sara Sundström betonar de lokala skolpolitikernas ansvar för att uppvärdera läraryrket och göra skolan till en mer attraktiv arbetsplats.
"Det senaste läraravtalet framhåller att ökad måluppfyllelse, skolutveckling och effektivitet ska märkas i lärarnas plånböcker. Därför behövs bättre dialog mellan politiker och verksamhet om hur vi ska nå målen och utveckla skolan", säger hon.

21 december i fjol publicerade NSD en nyhetsartikel med rubriken "2009 - det svarta skolåret". Artikeln handlade om besparingarna i skolan i många av länets kommuner.
Samuelsson och Sundström känner igen beskrivningen från sin lokala verklighet.
"I Arjeplog har vi inte haft några uppsägningar. Men det har hyvlats kraftigt. I dag har vi en väldigt tajt verksamhet. Det är tungt och slitigt", säger Sara Sundström.
"I Boden har vi haft många uppsägningar. Arbetsbelastningen på de som blir kvar växer", säger Annika Samuelsson.

Under valrörelsen lovade emellertid politiker av alla kulörer att satsa på skolan. På sin webbplats har Lärarförbundet registrerat mer än 5000 löften från landets lokala skolpolitiker.
De flesta löften handlar om satsningar på kompetensutveckling, mindre barngrupper, högre lärarlöner, datorer och annan ny teknik.
"Men nu gäller det också att agera", säger Sara Sundström.

Det finns all anledning för beslutsfattarna att spetsa öronen och lyssna. Enligt väljarna var skolpolitiken den absolut viktigaste frågan i valrörelsen 2010.
Hela 54 procent av väljarna tyckte att skolpolitiken var den viktigaste valfrågan, enligt SvT:s stora vallokalsundersökning, Valu.
Det innebar skolan kom före både sysselsättning, ekonomi och miljö.

Därför kan kommunpolitikerna inte sitta med armarna i kors. Föräldrar, elever, lärare och annan skolpersonal förväntar sig action. Det är hög tid att infria löftena till skolan.
Alltför ofta har skolan använts som en konjunkturpolitisk regulator. Så ska det inte vara.
Det måste finnas en långsiktigt stabil finansiering av det svenska skolväsendet.

Vi har inte råd att spara på skolan. Om många elever får en dålig skolgång innebär det större sociala problem och bekymmer i framtiden.

Olov Abrahamsson