När allt klaffar och är som bäst på torsdagarna voterar jag klockan 16.00 i riksdagen och lägger mig sedan bredvid min son hemma i Luleå lite mer än tre timmar senare. Ännu en gång ska vi läsa den underbara boken Vem är arg av Stina Wirsén.
Efter det väntar sedan läsning för dottern som redan kastat sig in i Astrid Lingrens fantastiska värld bland döden, livet, rumpnissar och drakar. Böcker och läsande ger mig en underbar stund tillsammans med mina barn.
Läsandet är en sådan viktig del av oss som människor. Därför skräms jag av larmrapporterna om den europeiska läskrisen. Enligt EU:s experter så har var femte europé så låg läsförmåga att de har svårigheter att klara sig i det moderna samhället.
Uppskattningsvis var sjätte svensk ligger på en nivå där de bara klarar av att läsa enkla texter.
För mig är allas tillgång till språket är en av hörnstenarna i demokratin. Förmågan att bruka orden och språket betyder allt mer i dagens och framtidens samhälle. Att förstå vad andra säger och skriver är nödvändigt.
Att själv kunna ge ord åt sina tankar och känslor i tal och skrift är en färdighet som varje människa behöver för att försvara sina rättigheter på arbetsplatsen och i samhället.
Nu måste läskrisen upp till debatt. När det läsfrämjande arbetet minskas, när bibliotek och biblioteksbussar läggs ned och stödet till folkrörelsers läsfrämjande arbete avvecklas så vidgas klyftorna i läsning och läsförståelse.
Resultatet blir en omvänd fördelningspolitik, där stödet från samhället riktas till de individer som redan läser mest.
Forskningen pekar tydligt på att läsning och läsförmåga är starkt klassrelaterat. Det krävs riktade insatser, såväl i skolan som i vuxenlivet, för att underlätta och locka till läsning bland dem som inte har läsvanorna med sig hemifrån.
Därför är insatser för att främja barns och vuxnas läsande starkt kopplade till varandra. Inte minst krävs insatser för att stimulera föräldrars läsning för sina barn. För precis som kroppen behöver träning, så behövs träning för att upprätthålla läsförmågan. Det handlar om att börja tidigt och aldrig sluta.
Jag skulle vilja se stöd till mer uppsökande läsfrämjande verksamhet från biblioteken, samverkan med arbetsplatser och oväntade möten som tex tvättstugebibliotek. Det behövs aktiva åtgärder för att entusiasmera barn och vuxna till läsning.
Det är dags att vi samlar oss kring ett läslyft för hela Sverige!