Den demokratiska utvecklingen i världen är på tillbakagång. Nationalismen och populismen sveper fram hand i hand med totalitära ledare.
Inte minst här i Europa. Inför valet till Europaparlamentet finns med andra ord anledning till ”en orosanmälan om ett brunt Europa”.
Det är också undertiteln till boken ”Ödesvalet” som Olof Palmes Internationella Center lanserade i början av mars tillsammans med författaren Lars Jederlund.
Boken beskriver och kartlägger de partier som befinner sig till höger om den traditionella högern, som politiskt rör sig från mörkt blått till brunt. Partier som sitter i parlament och regeringar i nästan alla EU-länder.
Lars Jederlund har rest runt i Europa och träffat företrädare för dessa partier. Det är omtumlande och skrämmande läsning, där det blir väldigt tydligt vad de vill göra med Europa.
Ungern, som så ofta hyllas som ett föregångsland av Sverigedemokraterna, är ett utmärkt exempel.
Landet halkade nyligen ner i listningen av läget för civila och politiska fri- och rättigheter i världens alla länder, som görs av organisationen Freedom House. Som första land i EU klassas nu Ungern som ”delvis fritt”.
Steg för steg har premiärminister Viktor Orbáns nationalkonservativa parti Fidez genomfört politiska reformer som syftat till att skapa sig kontroll över domstolarna och rättsväsendet, att styra medier och att begränsa civilsamhällets möjligheter att verka. Men det stannar inte där.
För att än mer effektivt påverka människor riktar man också in sig på skolan. Det handlar om att på sikt skapa medborgare med ”rätta” värderingar, skriver Jederlund.
En centralisering av skolan har genomförts och listor med accepterade böcker som stödjer regeringens nationalistiska världsbild har upprättats.
Inte i alla av EU:s medlemsländer har det gått lika långt som i Ungern, men sedan vi gick till valurnorna för EU-val senast, 2014, har högerextrema partier i bland annat Polen, Tjeckien, Rumänien, Italien och Österrike nått stora framgångar nationellt.
De vinner stöd med en politik om att stoppa invandringen men har en betydligt mer radikalkonservativ agenda som inte sällan gränsar till ren och skär fascism.
Med lite drygt två månader kvar till Europaparlamentsvalet är det därför hög tid att göra hemläxan.
Låt oss kalla det en Lex Orban: Vi måste ta de extrema partierna på orden. Helt enkelt därför att de menar vad de säger.