Berit Högman (S), ordförande i riksdagens kulturutskott, kan känna sig nöjd med kulturavsnittet i Socialdemokraternas skuggbudget.
Nye partiledaren Håkan Juholts kulturintresse har gett avtryck i förslaget.
Socialdemokraternas idéer om rättvisa och jämlikhet går igen i kulturpolitiken. Kulturens ljus ska lysa för alla och över hela landet.
"Vi vill ha en kulturell allemansrätt och göra kulturen tillgänglig för fler", säger Högman, när jag träffar henne i den konstspäckade foajén i landstingshuset i Luleå.
S vill bland annat återinföra den fria entrén till de statliga museerna. En reform som kostar ungefär 80 miljoner kronor.
"Det vi äger gemensamt ska vara en tillgång för alla. Jag hoppas att idén även sprider sig till de länsmuseer som ännu inte slopat entrén", säger Högman.
Högman och hennes parti reagerar också mot att många kommuner försämrar för den kommunala musik- och kulturskolan.
"I många kommuner höjs avgifterna vilket innebär att allt färre barn och unga deltar. Därför vill vi ha en maxtaxa", säger hon.
I S-motionen finns även stöd till fortsatt digitalisering av biograferna. Det är en fråga inte bara om teknik utan också ideologi.
"Även det handlar om att göra kultur tillgänglig för fler. Att se opera direkt från Metropolitan i New York hemma i biosalongen har blivit verklighet för allt fler svenskar. Vi vill att alla kommuner ska ha tillgång till minst en digitaliserad biograf", säger Högman.
Bland övriga förslag märks ökat stöd till barnfilm, mer pengar till Statens Konstråd samt ett demokratiprojekt för barn och unga.
Dessutom slår Högman - som har en bakgrund i ABF (Arbetarnas bildningsförbund) - ett rejält slag för folkbildningen.
"Vi vill ha 10 000 fler platser på folkhögskolorna. Det är dubbelt så mycket jämfört med regeringens förslag", säger hon.
Ett annat ämne som diskuteras intensivt just nu är framtiden för SVT, SR och UR. Även den frågan sorterar under kulturutskottet.
Berit Högman vill inte föregripa arbetet i den nyligen tillsatta utredningen om public service, men på en punkt är hon glasklar.
"Vi vill ha kvar 55-procentskravet (att 55 procent av allmänproduktionen skall ske utanför Stockholm). Vi vill att public service ska spegla hela landet", säger hon.
Berit Högman vill även ha en evenemangslista över vilka stora idrottsarrangemang som ska sändas i public service . Enligt ett EU-direktiv (det så kallade AV-direktivet) kan varje medlemsland lagstifta om vilka stora idrottstävlingar (OS, fotbolls-VM, ishockey-VM m m) som man anser är av allmänt intresse och ska kunna ses av alla.
"Finland har redan en sådan lista. Vi borde också kunna bestämma om att alla ska kunna se sprintfinalen från skid-VM eller höjdhoppet i friidrotts-VM", säger Berit Högman.
"SVT, SR och UR är grunden för landets radio och teve. De kommersiella kanalerna är bara komplement", understryker Högman innan hon skyndar vidare till nästa möte.
Det är en klok programförklaring. Kommersiella radio- och tevekanaler är just kommersiella. De styrs av krassa lönsamhetskrav.
Deras ambition är inte att ge röst åt olika sociala och geografiska verkligheter, utan att vinstmaximera och ge största möjliga avkastning till sina ägare.
Därför behövs SVT, SR och UR som alternativ och motkrafter i den allt mer kommersialiserade medieverkligheten.
Vi behöver annat än Big Brother och Glamour i rutan.