Det är tufft för många på arbetsmarknaden, men det är extra svårt för dem som har någon form av psykisk eller fysisk krämpa.
Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättningar ligger på 55 procent, vilket ska jämföras med 77 procent för befolkningen i sin helhet.
Det är dessutom människor som kommer att ha det svårt även när konjunkturerna vänder.
I dagens slimmade arbetsorganisationer finns det sällan plats för dem. Arbetsgivarna efterfrågar den ständigt hyperproduktiva arbetskraften.
Därför behövs extraordinära insatser för dem som av ett eller annat skäl har svårt att ta plats i det vanliga arbetslivet.
Det är också skälet till att jag i flera ledare argumenterat för en höjning av det så kallade lönebidragstaket.
Idrottsklubbar, handikappföreningar och andra ideella organisationer – som anställer funktionshindrade och andra som har det svårt på arbetsmarknaden – måste få ordentlig kompensation.
Men under en följd av år har vi nu upplevt motsatsen.
Faktum är att vi får gå tillbaka ända till Göran Perssons och Pär Nuders glada dagar för att hitta en statsbudget med förstärkningar av lönebidragen.
Följden blir att lönebidragen gröps ur för varje år som går och att föreningslivet får sämre möjligheter att ta emot lönebidragsanställda.
När jag skrev om det på ledarsidan i april fick jag flera positiva reaktioner.
En NSD-prenumerant i Kiruna pekar på att de lokala arbetsförmedlarna försöker göra sitt bästa, trots tuffare direktiv uppifrån.
”Jag vill ändå ge en eloge till dessa handläggare”, skriver han.
En läsare i Boden hoppas att jag fortsätter att trycka på i frågan.
”I dag utgör nivån på lönebidragstaket ett hinder för att få en likvärdig löneutveckling som andra på arbetsmarknaden”, framhåller han.
En annan som driver på är Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden.
”Höjt tak för lönebidrag och enklare regler för lönestöd är två åtgärder som behövs för att fler människor med funktionsnedsättning ska komma i arbete”, säger Burman.
En enkät, som Handikappförbunden gjorde före valet, visar att det finns en riksdagsmajoritet för att höja taket.
Samtliga partier (utom C och M) svarade klart ja på frågan om de vill genomföra Funka-utredningens förslag om att höja lönebidragstaket till 19 800 kronor per månad.
Efter Funka-utredningen 2012 gjorde riksdagen dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att det måste ske en höjning av lönebidragen. Men den borgerliga alliansregeringen brydde sig inte om riksdagsbeslutet.
Det bör inte den nya rödgröna regeringen göra.
En uppräkning och indexering av lönebidragstaket kan bidra till att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen bland de grupper som i dag befinner sig absolut längst bort från arbetsmarknaden.
Det är ett viktigt steg på vägen för att förverkliga regeringens mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.