Julian Assange släpptes i förra veckan fri mot borgen i London. Dokument inifrån levererar ett pittifierat idolporträtt där den granskande journalistiken blir en smal sak i närheten av mannen och myten Assange.
När Ekot skriver bakgrund om herren i fråga gör man det under rubriken "Assange - rotlös sanningssökare".
Julian Assang har effektivt lyckats bygga varumärke som den lille nomaden i ständig envig med makten.
Problemet är bara att Wikileaks och Julian Assange idag är en precis lika stor maktfaktor som de maktcentran man vill klä av ända in på bara skinnet. Men det verkar alla granskande journalister ha glömt bort. Kanske för att Assange är stjärnan de själva aldrig blev i sin jakt på "sanningen".
Och vad är det egentligen dokumenten Wikileaks publicerat erbjuder oss? Assange och hans Wikileaks har så här långt inte publicerat något som finns anledning att ens höja ena ögonbrynet över.
Att diplomater snackar skit kan knappast komma som en chock. Att diktaturer är just diktaturer vet vi. Att stater och ledare underhåller information från oss medborgare förstår varje tänkande människa. All information skall heller inte vara publik.
Att antalet civila dödsoffer i Irak handlar om tusen och åter tusen är också ett faktum som varje tänkande individ sedan länge borde ha förlikat sig med. Krig är skitigt. Krig demoraliserar de stridande. Krig dödar. Och krig har alltid, alltid genererat civila offer.
Hur någon kan tro att krig under 2000-talet skulle vara ett undantag är och förblir ett mysterium.
Wikileaks främsta välgärning är inte ens publiceringarna i sig. Den handlar snarare om att organisationens blotta existens och vetskapen om att den skitiga byken skulle kunna bli offentlig borde ha en preventiv effekt som förhoppningsvis innebär att de värsta övertrampen aldrig görs. Det gör Wikileaks till offentlighetsprincipen i fysisk form.
Wikileaks och Assanges stordåd består därmed inte i att lägga upp enorma mängder av hemligstämplade dokument. Den som vill rädda världen kan vidare inte göra det ensam. För att Assange och Wikileaks skall lyckas göra skillnad krävs medborgare som ställer krav. Och de kraven har ännu så länge i stor utsträckning uteblivit.
Någon revolution på våra gator kan inte skönjas.
Nätet i all ära. Men det enda som inte går att avfärda för makten är medborgare på våra gator.
Och Assange, han är inte en hjälte. Han är bara en helt vanlig man. Som precis som alla andra riskerar korrumperas av den makt han besitter. Vilket redan verkar ha skett.
Att ropa "Konspiration!" som försvar vid anklagelser om sexualbrott tyder på det.