När Lena Hallengren (S), vice ordförande i riksdagens socialutskott, besökte Piteå i onsdags hade hon med sig ett par tankeväckande siffror.
"Under de senaste fem åren har skatterna sänkts med sammanlagt 120 miljarder kronor. All äldreomsorg i Sverige kostar totalt 92 miljarder kronor", berättade Hallengren.
Det säger något om storleken på de skattelättnader som genomförts under borgerligt styre.
Det handlar om mer pengar än kostnaden för samtliga äldreboenden, all hemtjänst med mera i hela Sverige från Ystad i söder till Kiruna i norr.
Det är även siffror som måste finnas med i diskussionen om kvaliteten i äldreomsorgen i Sverige. Sverige kunde ha gjort andra val, som Hallengren påpekade.
Sverige kunde ha prioriterat välfärd för de äldre och bättre villkor för de anställda i äldrevården framför jobbskatteavdrag, sänkt krogmoms, slopad förmögenhetsskatt och andra skattesänkningar.
I politiken finns alltid ett val.
Samma sak säger även kommun- och landstingspolitikerna i Norrbotten. Under det senaste året har jag intervjuat 13 av länets 14 kommunalråd.
Samtliga har varit allvarligt bekymrade över hur regeringen behandlar kommunsektorn.
"Staten lägger på oss nya uppgifter utan att vi får pengar för det", sa Luleås Karl Petersen i NSD 7 augusti.
I länets mindre kommuner är situationen ännu tuffare. Birgitta Persson i Överkalix och Stefan Andersson i Jokkmokk brottas med en svår ekonomisk verklighet.
Därför borde höjda statsbidrag till kommuner och landsting gå få före nya skattesänkningar när finansminister Anders Borg (M) presenterar statsbudgeten i mitten av september.