Folkhälsomyndigheten rapporterar att unga mår allt sämre. Andelen femtonåriga tjejer som känner sig nere varje vecka har nästan tredubblats under de senaste trettio åren.
Liknande larmrapporter om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar kommer även från Socialstyrelsen och SCB. Antalet självmord i åldern 16-24 år är det högsta på 25 år.
Det är förfärliga siffror. Mitt i välfärdssamhället Sverige är det många ungdomar som far illa.
Många känner att de inte orkar med pressen från skola, kompisar och samhälle.
Ångest och depressioner drabbar unga som borde få vara glada och se framtiden an med tillförsikt.
Att vända den här utvecklingen är inte ingen lätt uppgift. Det handlar om en massa faktorer (sjuka skönhetsideal, mobbning, pressen att lyckas i skolan och livet, möjligheterna att få jobb med mera).
Men alla goda krafter måste i alla fall göra vad de kan för att motverka att så många unga mår så dåligt.
En del sker i regeringens budgetpropositionen – bland annat görs en satsning på stärkt elevhälsa med sammanlagt 200 miljoner kronor.
Det borde rimligen leda till att det blir fler skolkuratorer som kan stötta och uppmärksamma dem som är på väg att hamna snett.
I dag har många skolkuratorer en orimligt tung arbetsbörda.
I undersökning som Novus gjort för Akademikerförbundet SSR uppger nio av tio skolkuratorer att deras arbete är helt akutstyrt. Bara tre av tio kan ägna sig åt förebyggande arbete.
Men det räcker inte med höjda statsbidrag och centrala riktlinjer. Det viktigaste arbetet sker på lokal nivå, direkt i ungdomarnas vardag.
Kommunerna måste se till att pengarna verkligen används till fler kuratorer och skolsköterskor. De långa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin måste kortas och ungdomsmottagningarna måste bli mer tillgängliga.
Ingen politisk uppgift kan vara viktigare än att ge alla barn och ungdomar en bra start i livet och bästa möjliga uppväxt.
Det kostar en slant men är en viktig investering i framtiden.