Mannen från Mvezo - ett föredöme
Foto: Themba Hadebe
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Så har det inte alltid varit.
Afrikakännaren Per Wästberg berättar i Svenska Dagbladet om sitt första möte med Mandela:
- Jag skymtade honom utan att knappt förstå vem han var, när han kom till en träff i St Pauls
i London 1962. Då uppträdde han förklädd, jagad av hemliga polisen och besökte en organisation som stödde frihetsrörelsen i Sydafrika.
Det var två år efter massakern i Sharpville då demonstranter mejades ned av rasistregimens polis. Men i många länder var det offrens företrädare som var det stora hotet. Och det var bara några veckor sedan som USA tog bort Mandela från listan över terrorister...
Och det är på sin plats att erinra om att en del av gratulanterna på sin tid hade bättre förbindelser med rasistregimen i Pretoria än med Mandela och hans kamrater.
- Ingen har hört Mandela privat eller offentligt yttra ett ord om hämnd - han såg bara framåt. Världen häpnade, säger Per Wästberg.
Det var efter frigivningen år 1990, efter 27 år i fängelse, som Mandelas storhet blev tydlig.
I stället för bitterhet fanns bara en stark vilja att bygga det goda samhället. Därigenom har den sydafrikanske ledaren blivit en viktig inspirationskälla för människor över hela vår jord. Och i en västerländsk kultur med stark inriktning på de unga intar den 90-årige Mandela en särställning.
Högerpopulistiska grupper i Sve-rige och många andra länder arbetar idogt för att sprida intoleransens budskap. Mot detta mörker kan man ställa den lysande Mandelas insatser. Han var ett offer för rasismen och samtidigt den som betvingade rasisterna. Mannen från Mvezo i det som nu heter östra Kapprovinsen i Sydafrika är ett föredöme även i Kalix, Gällivare och Luleå.